Norrländska Korrespondenten – 21 januari 1868, sida 4

— En bondgosse, fom låg mycket sjuk, tillstod, bland annat, att han stulit ett stycke lärft från arannen. Presten utropade: Nej, det war för groft! — Ack ja, ni har rätt, sade gossen, mor hon sade också att jag kunnat taga ett finare stycke. — En man, fom på våliat sått före wärfwat mycket penningar, hade ingen ro om nätterna, emedan han ständigt fruktade, att man wille bestjäla honom. Jngen menniska fanns, men herrn skrek ändå jemt: Det måste wara en fpetabof här. — Jag fer ingen annan än er, swarade betjenten föraraad. — En grasskrift på Nordfolls tyrkoAA.