Norrländska Korrespondenten – 7 januari 1868, sida 3

närmaste föra samma lefnadåsått oc bero af samma näringar. Folkmängden som 1815 utgjorde 1,354 perfoner uppgick 50 år sednare eller 1865 till 3,067; of hwilka större delen suossla med socknens hufwudnäring jordbruket oh bostapsskötsein. Arbetande wid binärins gar, såsom handtwertare, handlande, ins hysingar ech backstuguhjon m. fl. utan beftämdt yrle wariera årligen och fan swårligen annat än aproximativt upps gifwas. J folkets lefnadsförhållanden och lynne företommer ingenting anmärkningswärdt; lynnet är jemt och sagtmodigt, fryntligs het och gäftwänlighet äro tydligt utpräglade drag hos Stödebon. Klädedrägten börjar här, fom öfwerallt, att mer och mer aflägsna sig från den gamla enkla norrländfka, och bYggs nadssättet är prydligt, men rätt ofta öfwerflödigt. Mangårdsbyggnad med 2:ne flyglar och en mängd utan symetri uppe förda uthus tillhöra, med så undantag, byggnadsortningen inom församlingen. Har och der får man se husen rödfärs gade, ett eller annat gulmåladt och blott ett enda hwitstrutet. De flejta äro bes lagda med den grå färgton, fom tiden kostnadssritt bestått tem. Plägsederna uppenbara fig förnämlis gast wid gäftabud och slilja fig ide cgents ligen från dem i Ljunga ådal i allmänhet. Brölli pp firas af de förmögnare med gästabud i flere dagar, förplägningen beftår i 7 a 8 rätter god och wäl lagad mat; dryckeswarorna äro bränwin, förs bärswin, punsch eller arrak. Wid barns dop och lyrktagning afwensom när gamla föräldrar öjwerlata hemmansdrutet till sine barn hålles kalas, någongång i 2 dagar. J många hus är bränwinet banns lyft, hwaremot taffe blifwit en desto bes gårligare wara, och det finnes ide ett hushåll så fattigt att ju ide kaffepannan utgör den mest anlitade husgerådspers sedeln. Af denna dry konsumeras otros liga qvantiteter. (Forts.)