Norrländska Korrespondenten – 31 december 1868, sida 3

Article Image
Utom enkans del skall, efter hwad som will, och j herbergeraden mig icke! Ty långt ifrån att herbergera den hiswild och hennes späda barn, har nämnden emot all barmhertighet och emot lag oc före fattning utdrifwit dessa eländiga från deras faders bus. — Af Tidning för Träidgårdsodlare har första häftet för inst. ar hittommit, innehållande: Anmälan; Om twåoch fleråriga prydnadswexter för fritt land (forts.); Något om qwinnan såsom träds gårdsodlare; Genmåle; Frågor framställda till allmänt beswarande; Minneslista för trädgårdsodlare i Januari 1868; Minneslista för blomfterodlare i Januari 1868; Diverse notiser och meddelanden; Oppen korrespondens. Tidningen fortfättes. — Utsigterna för sillfisket i Norge. Från Kristianssand skrijwes att en mängd hwalar, till en del af ganska aftninggbjucande dimensioner, under de senaste weckorna warit synliga wid kusten, hwarz jemte stora massor of sjöfägel wisat sig, hwilket allt anses tyda på att ett rikt fiske är att emetse; smäsill och antra fistsorter ha ockjå på sista tiden förefommit i större mänad än wanligt. — Porträtt af Pariserkören, taget , af en fotograf i Paris, har nu anländt till jwensta bothandeln och anonseras till salu i Stockholm och Upsala för 5 rdr pr st., af hwillet pris man kan sluta till att tuflan är temligen stor. ö — En korrespondent till Ofta. Corr. berättar: Statsrådet Lagercrantz skall ha efterlemnat en ganska wacker förmögenhet. allmänt säges, hwardera af hans sex barn erhålla omtring 80,000 rdr. — J (holitiskt Tollprat i MNorrtö pings Tidningar läses: Franska blad för mena, att den nuwarande ställningen om år 1789, då Siepes skref fin berömda flygstrift Tiers-etat (tredje standet). Stulle situationen ide snarare wara lit den af år 1847? Dyrhet, tris inom induftrioch affärslifwet, arbetslöshet, moratiffa nes derlag för Frantrikes politik, lifnande dem å 404 talet, hättningar och straffdomar i Paris liffom då; öfwerallt analogier med det ödesdigra året — dermed wilja wi rock allocles ide bafwa sagt att en följd af revolutioner slulle wara att wånta I Februari och Mars 1858. Hör att frame falla en dylik satastrof fordras ett stost antal tillsälligheter och oförutsedda hän delser, och till och med den slängdaste Domagogi förmår ite att fyra wedor förut bestämma en revolutions utbrott. Der: jemte äro fransmännen ide mera defams ma fom 1848. Det för ut som om de på börsen bortspelat fin motftåndsirvaft och ide lunnat återwinna den. Uti Jtalien har hatet mot fransmännen genom de sednaste händelserna stegrats ända till raseri. Om det är sannt att asgående ministern Lavalette sagt åt Ra poleon d. 3:dje att lusten hänger full med Orfini-bomber, få synas de yttringar, som man hör inom publiken och pressen öfwer franska kejsaren och hans politil, gifwa honom rätt. Maon styr franst lonversation, franska moder och umgås äfwen med den afsigten, att genom en patriotisk förlastelsedom belägga franska lyxartittlar med bann. På alla skyltar hafwa fransta namn afskaffats, så att ett Caft de France blifwit omdöpt till Case di Berlino och en Restaurant de Paris förwandlats till en Trattoriä di Prussia — Om borgenssystemet yttrar J. Ål. A

31 december 1868, sida 3

Thumbnail