Norrländska Korrespondenten – 31 december 1868, sida 3

werdireltör Styffe och Hr Julin-Dannfelt samt norrmännen hrr Kjerulf och N. Hestye äro utuämnda till riddare of Hederslegior nen. — Ett lralmenument på sällsynt platå. Från Warsste na strifwes: Bland de trär, som upligen å statens kyrkogård blifwit fällda, besanns ett askträd, säkert mycket gammalt. Setan trädet blifwit afsågatt, upptogs reten och fann man dä i rensamma en grafsten inwäxt, hwillet antagligen tillgått på få sätt, att vå trädet ännu war spädt ett par af def rotarenar sprunait ut och omslinarat stenen, fom i ven mån trädet wäxte blifwit dragen upp i stammen, ty den fanns fittande uti sjelfwa kärnan af trär vet. På stenen, hwilken ursprungligen warit af omkring 4 fots länad och 2 fots Dredd, fenug en arafskrift, af hwilten man blott tyrliaen fan läsa Gynela Jonstoter 1612.7 Der trädet asskars (blott några tum från stället ter fier nen fanns sittande; kunde man räkna omkrina 150 s. l. årsringar., — Mordbrännarcliga. Wid Åhs hä rarsrätt i Clifsboras län är ransakning anhängigajord onaående mordbranddans läggningar på åätslilliga ställen inom hä radel. Trenne af de tilltalade hättades genast och bland dersa woro twänne hems munsaegare, af hyilka setnare en tagit lifwet af fig genon. ett hänga fia i häfte tet; de twänne andra hafwa bekänt. Wid sednaste ransatnin etillnället, don 29 sistl. månat, fann ållugaren fin föranlåten wärka answargpåståcnden mot ytterligare tvanne perfoner. Af rvanfjafninashands liugorna wisar fia, att twänne af te till: talade drifwit mordbrännandet såsom ordenlligt yrle och derwid ej warit fönnerliat dyrlegra, då en af vem för en förs anstaltat eltsowata ej bekommit högre ersättning än — 2 ror och ett qwarter bränwin — Från Ole Bull har ven undverrättele ingättrtill Christiania, att han den 30 November met sin äloste fon rest från Liverpeel och I December bemnat Queenstowu På resa till Newyork. — Om ilens rätta omvöndande före tommer en särdeles sörtjensifull nopsats i Landtbruls-akademiens Tidskrift (första häftet för innewarande år), hwaraf Nya Dagligt Allehanda i ett bihang till nr 260 meddelar ett utförligt utdrag, Uppe märljamheten föftes ej allenast på isens wärde, def förmuga att konservera födor umnen, huruledes man i utlandet wid forsäljning af filt, fött m. m., anser isen oundgånglig, ywad wärde isen eger för me jerierna och mjöllhus båkkisgen, utan oc på den betyoliga handel, fom Härmed drifwes i utlandet, ifynnerh ti taerila, England och Norge. Så utgjorde t. ex. ide exporten i Amerita år 1854 156,000 tons. Swerige, som af alla länder i Curopa näst Myssland, har största till: gång rå is exporterar intet derutaf. Tmwärt: om har import för bryggeriernas rätning cat rum aren 1863 och 1856. Detta är ett exempel på den stera dåsighet, hwaraf wär handel lider, och som otwifwelaltigt är en af de förnämsta orsalerna till wår permanenta verningelris.