Norrländska Korrespondenten – 6 december 1867, sida 3

at DVagdad iitet. (Jnjändt.) Hässjö i Nov. 1867. Hösten är förbi, och den lalla nordi) ska wintern har redan inbrutit, utan att wi äro beredda att möta den. Många hundrade perfoner, för att ide säga familjer, inom denna kommun gå modfälda och weta ide, hwad de skola äta under den swåra tid, fom är för handen, Nöden och eländet hota med dystra moln, och man har ide annat att förwänta, ty man har ide bättre ställt fig. Inga för tjenster, litet eller ingenting till föda och inga penningar att föpa för. — Sådan är ställningen inom en den fattigaste tom mun i Medelpad. Wi föreftälla oss att många, wid betraltandet af den med så dystra färger framstälda taflan, fråga, hwarföre just Hässjö tommun, i denna för alla kommuner få sorgliga tid, skall behöfwa wara mera misslottad än andra, särdeles fom staten, genom hr landshöfding Weidenhielms förord och nitiska med: wertan, till nödens lindrande inom detta län anwisat en summa aj 188,000 rdr vit, att till de mest behöfwande tomnmuner utdelas, dels såsom gåfwor utan återbetalningsskyldighet, dels oc sasom räntefria lån på 3 a 4 år; men wi äro be redta att genast swara på denna fråga, ehuru med ledsnad. Bland allt annat, fom bordt och un nat göras i ock för lindrandet af denna tommuns efonomiffa betryck, hafwa äfwen wi warit i tillfälle att komma i atnju tande af de i nåder anwisade statsmedlen, om wi endast anmält wara stora behof hos fon. bfyde i Hernösand; men hwem är skulden till denna sorgliga urvalktlåtenhet? Jo, det är i första rummet tom munalnämnden. Jnom denna forpora: tion äro de flesta uti goda ekonomiska omständigheter och je ingen fara wara för handen, hwadan de ock troligen ansett sig för stolta att emottaga gåfwor eller ränräntefria lån af staten, ej ihågkommande alla inom tommunen, fom satna bröd och arbete, hwiltas antal Årligen ökas, den fattiga skattdragande jordbrutaren till stor tyngd och plåga. De flesta kommuner inom Medelpad och Ångermanland hafwa, såsom wi af ton. bfhydes kungörelse fett, blifwit hugs nade med större och mindre bidrag af statsmedlen och deribland Ljustorps med 5,000 rdr räntefritt lån och 500 rdr får fom gåfwa. Men är då Ljustorps fommun fattigare än Hässjö? Ii twetaingalunda att befwara denna fråga med ett beftämt nej. Wi wåga påstå och äro äfven beredda att framdeles faltiskt bewisa, det Hässjö fommun, såsom wi förut nämnt, är för närwarande den fattigaste i Medelpad. Slötes och handhafwes kommnnens cfonomiska och moraliska angelägenheter här danefter, såsom nu några år skett, få be böfwa mi ej wänta länge, förrän hela Hässjö kommun blir ett s. k. fattighus, fullt af utblottade och demoraliserade in divider. Detta är måhända för mycket sagdt; men, som det ser ut, har man ej annat att förwänta. Lyckligt wore, om förhållandet blefwe annorlunda. Uti en kommunalstämma, fom härftä DIM nin had len, till när ort kom nal: ftat höft eme lom någ beh mir kom beta rit höft mar got war tort 9 höfl åtm Ya tig utsu nal de tern och munm 7 föra lun låte munm ord, sisto mum info fföt att neri tall men stän ohje en hur Ina) war så mer wen de, att wa wete man hel att att gor, nöjd ter sistt det! Jöref i ri dand of I