Norrländska Korrespondenten – 26 november 1867, sida 4

miönltetegTtassfaltoll, tetentuscöcäsut LULLE dt båtsbolaget Rubattino, för att på Aaencralens wägnar begära ett ångfartyg, fom funde föra honom från Livorno direkt till Caprera. Wid Fialine lät man stoppa bantåget, hwarefter öfwerftelöjtnanten wid karabiniererne Camozzi framträdde till general Garibaldi och anhöll att få samtala med generalen ensam. Stationen war militäriskt besatt af en division bersaglieri under befäl af major Fiastri och ett starlt detachement karabinierer. Få minuter derefter steg generalen ur kupeen, och wi alla likaledes. Man hörde då general Garibaldi med hög röst säna till öfwerste Camozzi: Har ni häktningsorter i laga form ?7 Öfwersten swarade: Nej, jag har blott mundtliga order. Generalen genmälde: DåÅ begår ni en olaglig handling. Jag är ide skyldig till någon fiendtlig handling hwarken met ven italienska staten eller dess lagar. Jag är italienff deputerad, romersk general, ut setd dertill af en lagligen konstitnerad styrelse, och Amerikansk medborgare. Såsom fåran fan jag ide häktas, vå jag icke blifwit gripen på bar gernina wid utöfwandet af någon brottålia handlina; och ni och den fom skickat er, I kränken lagen. Men jag förklarar er, att jaa ide skall gifwa wika sör annat än nåld och att, om ni will häkta mig, ni får finna er i att låta med wåld bortföra mig. J detta ögonblick woro wi allu beredta att förswara generalens persen, lagen och rättwisan. Generalen förllarade, att han ide wille gifwa wila för annat än det wåld fom man kunde fom ma att utöfwa emot honom; men han sörklarade sedan, att han aldria skulle samtycka till en strid med italienska foldater. Säledes —sade hade till oss — öfwergifwen hwarje tanke på motstånd med wapen i hand. Om jag — tillade han — welat göra motstånd med wapen i hand, skulle jag hafwa begynt med att begagna dem fom jag hade till mitt för: fogande, i ssället för att låta nedlägga vem wid Aränfen.7 Wi lyrde Då mycket folk samlat fig, och för att unre wika hwarje konflikt samt göra slut på ett för landet få nedsättande skådespel, telegraferare deputeranden Crispi twå gänger till kenseljpresidenten, med anhållan i Jtaliens namn att bhältninade I ertern måtte äterkallas, och med försäfran att generalen ide begärde annat än att få återwända hem till Caprera. Pan bad öfwerstelöjtnant Camozzi em nötigt uppskof för att hinna så swar från Florens. Wi bådo honom äfwen att telegrafera till regeringen i Florens, för att understödja wår begäran. Camozzi wägrate bestämdt att bewilja denna anhällan. Omkring en timme bare nu förflutit utan att något swar med telegrafen anländt från Florens. Camozzi förklarade nu, att ögonblicket war inne att werkställa de orrer han fått. Gene: ral Garibaldis flera gånger upprepade förklaring, att han war trött, lidanre, utmattad af flera dagars umbäranden och strapatser och att han ide ffulle funna uthärta den nya och swåra anftränanins gen af en Ytterligare resa, lunde dock ide beweka honom. Fyra karabinierer nals kates generalen, och den underofficer som anförde dem uppmanade generaler i sina chefers namn att följa sig. Då generalen framhärdade i sitt första beslut, upplyf: tes han af karabiniererne, bortbars från den plats i wäntsalen der han suttit, och affördes sålunda, unter fina wänners högtidliga tystnad, till ten waan fom mar beftämd för honom, Deputeraden Criopi protesterade energiskt i allas namn mot denna tränkning af lagen och met ten ftymf fom sålunda blifwit tillfogad Star liens störste medborgare. Eudast hang familj och betjening hare sätt tillåtelse att åtfölja honom, men hans måg Canzio war den ende fom qwarstannade hos honom. J samma tupd fatt Camozzi. Tal rila fupger med bersaglieri och farabinierer gingo före och följre efter den bwari generalen satt. Wi kunna icke här säga af hwilka känslor wi woro upprörda. Hwarjehanda. Wapenskatten har fått namnet dyrtidstillägg. — Er kardinal, fom behållit godt hull och godt lynne i tidens bedröfwelse, har tillwerkat ett litet sarkastiskt skämt i ans