Norrländska Korrespondenten – 19 november 1867, sida 3

raset sprack en del af yttermuren åt gården itu och wek sig utåt båda sidor utan att dock någon widare olycka deraf följde. Den tel af fällaren, der re öfriga wår ningarnes innehåll nedftörtade, företedde efter raset en bedröflig anblick, hwilken förekom ännu sorgligare, då frän det iure af den kaotiska massan af trossare bjel: kar och dylikt stönanden och jemmerrop hördes. Twenne af de i understa wåningen sysselsatta spanmålsbärarne hade nemligen icke hunnit att komma undan, utan lågo der nu, till hälften begrafna under spillrorna. Efter kraftiga ech i högsta måtto behjertanswärda anfträngs ningar, dels af deras kamrater dels af andra personer, lyckares ret dock att frame draga den ene, Anders Börjesson, efter wid pass en halftimma, hwaremot den andre, Nils Gustafsson, först efter närmare eu timmas förlepp kunde befrias ur sin farliga belägenhet De affördes båta till allmänna sjukhuset, derwid det befanns att den förre sluppit undan med några mindre kontussioner i hufwudet, hwaremot den andre fått högra armen och wenstra benet illa skadade, utan att dock ännu nägon fara torde wara ör hang lif. Den instörtate delen af byag: naten upptog 30 fot af dess länad och twå tredjedelar af dess bredd. Då vrafet fferdve, stod en med twenne hästar förspänd lastwagn på gärden frame för magasinet. Hästarne blefwo natur: ligtwis skrämda af bullret och skenade ut genom porten, men fasttogos genast utan att åstadkomma någon skada. Orsaken till ven intväff ve olyckan torde bäst upplysas wid en blifwande polis: undersökning. Gissningswis antages utt underlaget i bjelkarne mellan te båda öfwersia wåningarne brustit och verines nom förorsakat raset. Att yttermuren bräcktes, torte !ero på att ven ide warit förankrad. — Rättwist straff. I flutet af förli det år träffade en patrullerande poligb:tjent i Köpenhamn en person fom i tj werlastadt tillstand befanns sittande på trappan till börfsen. Han förres till sitt bem och vet upplys:es, att han war garie wure och hette N. J. Lorentsen. Följande dag fördes ban ut till Almindeligt hospital, emedan han brutit af högra benet; sedermera wisade sig hos honom påtagliga symptomer af fyllerigalenskap. Den 1 Januari afled han. Kort derefter upplystes att ett par i Köpenhamn bofatta perfoner, fom fallit på den tanten att spekulera på hans dör, låtit förs säkra hans lif till ett belopp af 1,400 p. ft. En tredje erhöll kännedom härom och lät försäkra honom i ett annat bolag för 68,000 fr. emot en årlig premie af 1,840 rdr ärmt. För att nu komma åt de betydliga försälrings-beloppen, gjorde man allt för att befrämja hans ohejdade benägenhet för dryckenskap och hau dukade snart unter för fin passion. Asfurandbolagen erhöllo emellertid kännedom om rätta förhållandet och ven lagliga under: sökning, fom till följd af deras begäran eat rum, har slutat sålunda, att fpetulanterna blifwit häktade och dömda fill fängelse samt watten och brödstraff. — Carlo Filangicri, furste af Sa: triano, den sista återstående neapoliicnske generalen fran kejsartiden, har i dessa dagar aflidit i Neapel. Son till den berömtda juririska skriftställaren af fam ma namn, föddes Carlo den 15 Maj