Norrländska Korrespondenten – 15 november 1867, sida 4

2 ey För Lördagsqwällen. Menniskan anser det i allmänhet för enatt med stora faror att resa mer Init: ballong, och litwäl lärer oss astrenomien och geologien, att jorden, på hwilken få många millioner warelser hafwa fin tills ware, i sjeljwa werket ite är annat än en ster luftballong, lika wäl som alla öfriga planeter, hwilka med henne swäf wa i ten oändliga rymden i i ett oupp: börligt kretelopp kring den sol, bwar: ifrån te härstamma; att jordens tunaudeme är ett elthaf, så Mort, att jords skorpan fom omsluter tetsamma, förhåls ler fia till elthafwet i samma propar: tion sem ett äaagskfal till äggets tnne bäll; att tet är de af elten utwccklade, af jerten instängda gaserna, fom gifwa benne den swäfwande rörelsen och bära hennes ofantliga tynad, lifasom de ut: wecklate gaserna i en lujstballena böja denna från jorten oc låta benne räf: wa i lyvjten Om un Guts förmåga allenast förbölle fia till mennissans få som jerdens sterlot till lnitballongens, vå ssulle alla pa jerden befintliga mar relser hafwa ssäl att anse jorten för en lifa ärwentyrlia luftballena fom den af menniskehand tillwerfate; men emedan Gudts förmåna är cbearänsat, litasom bang barmhertiahet, kärlek, aot het och alla öfriga eneuskaper, få hafwa bang stapate warelser icke att frutta någon elyckebäntelse hane wilja förutan, Många delar af jorten äro ännu, trots mes tenskapens ifriaa forskningar, allteles olänta af civilisationen, cabalilwäl är jerten med all fin herrliahet och all fin hemlighet blott ett sandkorn på bhafösiranten met re myriader werldar fom utsått och alltjamt utgå ur Skaparens hand. Men vet är ice blott ret stora, i mwerlvarneg skapelse, menniskan får ett begrepp om Gurs väntliga sterhet; hon får tet fastmera i betraktelsen af vet lilla, de små infusiens djuren t. cr, hwilka bafwa fått samma rätt fom eler fanten att lefwa på jorden och åtnjuta Guts emsorg. få att ide ett euda för: gås ntan hans wilja vr ide attreta anldning för menniskan ott bereda fia till pris och lof på Herrans jobbatsrag?