underhandlingar med andra makter om sammankallandet of en konferens för af görande af romerska frågan. Franska tejsarens och kejsarinnans besöt i Lille har kostat staden nära 300,000 rdr för kalasande och ståt. En af fade fullmäktige frågade hwilla materiella fördelar det höga besöket beredt staden, men detta fom borgmästaren fig ej före att swara på. Trupper och hästar inffeppas fortfarande för afgång till Rom. Moniteur för sistlidne söndag offent: liggör en note från Moustier till Frant rites Marge daffaires i Florens, hwaruti uttalas franska regeringens smärtsamma lörwåning och ogillande att Italien bes fatt Kyrkoftaten, hwilken åtgärd fynes fri: dande emot folkrätten. Jtalien får ej mänta, att Frantrile ftillatigandeffalltillåta detta. En dylik illusion måste utan döjsmål slingras. England. Den 1 December börjar nedsättning af portot för telegrammer, som befordras genom atlantisla underhafslabeln. Femtio bokstäfwer skola kosta 5 guinder, adress af 5 ord blir fri. Times innehåller ett telegram, da: teradt Livorno den 30 Oktober på natten, hwillet meddelar, att twå fransyska bris gader anländt till Rom. Befolkningen derstädes förhöll sig stilla. — J dag ämna de päfliga trupperna angripa Garibaldi. Jnom de diplomatiska tretsarna förljus des, att Beust från Paris utskickat ett rirtulär till stormalterna, med innehåll, att Esterrile och Franlrile äro öfwerens i alla hufwudfrågor, fastän någonallians ej blifwit afhandlad. Österrike, ehuruwäl ide bundet af Ecptember-fonventionen, stall litwäl deltaga i fonferenfen rörande Rom. Esterrile håller fast wid Prags freden och öfwerlemnar åt Tyskland att sjelf fföta fina angelägenheter. J affeenz de på orientaliska frågan följa ÖOfterrile och Frantrike samma politik. Jtalien. Talrila arresteringar hafwa egt rum i Civita Vecchia för att förhindra demons strationer från befolkningens sida. En rundskrifwelse från Menabrea till Jtaliens diplomatiska agenter uppstsäller såsom hufwudpunlter i det nya fabinets tets program: upprätthållande af nationens wärdighet, upphörande af den frans ffa ockupationen af Rom, fortsättande af allians med Frankrite. — En foltomröftning har egt rum Velletri, hwarwid 4,037 personer uttalat fig för annexion med Jtalien och ingen emet en fådan annexion. Fransmännen hafwa intågat i Rom. Konungens af Jtalien trupper hafwa be fatt några städer på Kyrkostatens område. De päfliga skola fannolitt anfalla (Har ribaldi. Efter Fransmännens ankomst till NRom lemnade såsörsta delen uf garnisonen staden för att operera emot Garibaldi. Officiella tidningen uttrycker regeringens beslut, att hwarlen erlänna eller uppe muntra någon handling, fom lunde för ändra sakernas nuwarande ställning. Detta beslut stöder sig på regeringens önskan att öt blifwande öfwerenskommelser förbehålla romerska frågans tillfredsställande, defini tiva lösning. Den 4 dennes angrepo håfliga trup: perna Garibaldi emellan Monte Notondo och Tivoli. Förbittrad strid å ömse sidor. Stora förluster. Garibaldisterna måste uppgifwa sin ställning. Garibaldi är osårad. Garibaldi hade beredt sig till återtåg, men blef det oaktadt anfallen. 12,000 påfliga och 3,000 garibaldister dels togo i träffningen mid Tivoli. Efter dentydligande af de lännetecken, genom hwilka häftigaste strid skingrades de friwilliga och drogo fig tillbaka. Garibaldi återwänder öfwer Florens till Caprera. Ett sednare telegram omtalar, att Gar ribaldi ite begifwit fig till Caprera, utan blifwit afförd till Spezzia. RNyssland. JPodolien spridas proklamationer, hwari godsegarne förbjudas att godwilligt sälja sina egendomar till Ryssland, under hotelje, att deras gods eljeft ffola brännas. Amerita. De westindiska öarnas försäljning till nordamerikanska Förenta Staterna är af slutad för ett pris af 14 millioner rdr danskt. — Den hittillswarande direttören i marinministeriet O. F. Swensen har blifwit utnämnd till marinminister. Jntrikes. Stockholm. Regeringen har beslutat att Swerige ej må på allmän belostnad deltaga i nästa års fiskeriutställning i Havre, men att enskilde, fom på egen betoftuad deri önsia deltaga, hafwa att anmäla fig hos fom mersfollegium före den 1 inst. December. — Landshöfdingen grefwe Ehrenswärd omtalas såsom blifwande utrikesminister, enär grefwe Manderström med snaraste lärer erna afgå. — J lifgardets till häst kaserner och stallar, hwarest förut begagnats gasbelysning, har man sedan någon tid tillbala alldeles upphört härmed och stället bör: jat anwända fotogen, hwillet lysämne, oaktadt det stora antal lampor, fom af får dan anledning måst uppföpas för regemens tets räfning, lärer falla fig betydligt billigare än gasen. Åfwen en mängd ens skilda, handtwerlare och handlande, fom haft gas inledd i fina wertstäder och bu: tiker, hafwa på sednaste tiden utbytt detta lyseämne mot den billigare fotogenen. — Ofmwer Göteborg har till Stockholm anländt de af korvetten Norrköping från Newyork hemförda maskiner för gewärstillwertningen. Sundswall den 8 November. Swea hofrätt har dömt landshöfding och landssefreterare i Westernorrlands län att böta 100 rdr och en kostnadsersättning af 402 vdr jemte ränta för selaltighet mid det befanta dubbla walet till ritsdagsman i Ångermanlands södra domsaga. — Något för hrr ordförande i fommnnalnämnder. Ofta händer det, att ins tyg om dödade roffoglar utfärdas af tom mnnalnämndernas hrr ordförande, för ut bekommande af skottpenningar i landträns terierna, då några så beskaffade intyg och belöningar ej borde utanordnas. Att i detta fall efomoftast bedragare föra mes derbörande balom ljuset på ett eller anz nat fött, vet ena fiffigare än det andra, är tywärr fötert. Men det är ide alltid till följd af bedrägerier statens medel ut betalas till skottpenningar, då inga sådana borde utbekommas, det är ofta På grund of bristande zoologiska funffaper intyg af kommunal-ordföranderna utfärdas för skjutna fåglar af helt annan art än den fom uppgifwes. Det torde derföre wara på fin plats att bär anmåla ett i dersa dagar af trycket uttommet arbete, fom ffulle funna utgöra en god ledning wid utfärdandet af betyg för fällda roffoglar. Def titel är: Dufz eller hönshöten med alla dess lännetecken. Ett tillägg till Jagt stadgan med bihang af A. E. Holmgren, lärare i naturwetenskaperna mid fal. ffogsinftitutet. Detta lilla arbete om 32 fi dor åtföljes af en större plansch till förden skadliga dufhöten åtskiljes från andra roffåglar, men särdeles från de nyttiga wråkarne, för hwilka skottpenningar måns gen gång utbetalas, men hwillas förnäm sta föda är rottor, mullwadar oc möss, och det just af de slag, som äro skadligast på fälten och i skogarne. Författaren ans gifwer de fännetecen på dufhöken, hwilka böra noga tagas i betraktande, innan ins tyg afgifwes öfwer en förewisad roffsägel (iilustrerade med i texten intryckta trä fnitt), beskrifwer dufhökens wistelseort, let? nadsfätt, fortplantning m. m., och de jagt metoder, fom med fördel funna anwändas mot honom, famt meddelar till flut för jemförelses skull kännetecken på de öfriga inom Swerige förekommande hökartade roffåglarne. — Jnsamlingen till Norrlänningaruc. Såsom bewis på huru allmänt man lemnar bidrag till de nödlidande norrlänningarneans föres bland annat: För några dagar sedan infunno sig de tre små hertigarne på N. Dagl. Alieh:s kontor wid Meunt bron och tömde der sina små sparkassor, mest innehållanae 10-öringar och tilljams mans utgörande 7 rdr 38 öre, till de nödlidandes hjelp. Wid ett annat till fälle aflemnade trenne tjensteflickor derstädes 6 rdr hwardera eller tillsammans 18 rdr för samma ändamål. Från Ham burg, Lädeck oh Bremen ha ankommit tillsammans 31,192 rdr. Tillsammans 8,000 tunnor spanmål och rotjirukter haft: wa intill den 30 Ottober anländt till Stockholm. Häraf hafwa blifwit afsända till Lulfcå 2,.258, till Umeå 330, till Ha paranda 165, till Nordmaling 238, till Stellefteå 639, till Nederkalix 250 och till. Rathan 1,300 tunnor, tillsammans 5180 tunnor. Till undfättningsfomitån för Norrland har från Malmöhus afsändts insamlade 26 tunnor spanmål, 33 fot, 27 k:r råg och korn och 121 rdr 24 öre. — Telegram från Luleå. Den 2 Nov. Wi hafwa urwäder, mycket snö, femgraz dig köld; wintern tyckes anrycka på fullt allwar. Chapman och Thule äro ännu ej ankomna. — Egendomen Bergwik med tillhör rande sägwerk wid sjön Bergwiken och underlydande hemman samt Ala ångjäg inom Söderala focken, jemte andelar uti Ljusdals norra öftra fjerdings utskog, för: fåldes genom utmätningsanttion å lands: kansliet i Gefle i tisdags för Bergwiks sågwerts aftiebolags konkursmassas räk ning oc inropades för 330,000 rdr rmt af häradshöfding Enblom för handelshus fet Thomson Bonar C:nis i London räfning. — Firman Tottie K Arfwedson, fom haft beständ i Stockholm under mer än ett århundrade, har med freragen uppe hört att existera, enligt hwad man ers far af ett utfärdart cirkulär. Husets exportaffärer öfwertangas under firma Arfwedson, Sutthoff SN komp. af hrr John Arfwedson, en son till den gamla firmans sernaste chef, och Carl R. Sut: thoff, som länge arbetat i den gamla firmans tjenst. Erxtrajudiciel bestraffning. Under rif dagen 1566 wäckte det något uppseende, att en löjtnant Muhl wid Götba artilleri: regemente, fom bewistade rilsdagen i egen slap af adelsman, af nämnda regementes def, öfwerste C. N. Berg, bestraffades med 8 dagars arrest, för det han från rilsdagen rest till slägtingar i Halland på besöf, utan att wid regementet gifwa sin förändrade adress tillkänna. För det öfwerste Berg ej låtit uppskjuta denna bestraffning till rifsdagens slut, har trigsbofrätten dömt honom, att undergå den extrajudiciella bestraffning fom generals befälhafwaren i 3:dje militärdistrittet kan finna skäligt att bestämma. — Riksgäldskontoret har afslutat ett lån om några millioner på nio månader med Stockholms enskilda dank och ffandinavisla kreditaktiebolaget, för owäntade årsutgifter, hwilka anses belöpa sig till omkring 6 millioner rdr. — Befästningskomiteen har afslutat fina öfwerläggningar och undertecknar den 15 November sina protokoller. — Gafwa. Hemmet för obotligt sjuka i Göteborg har i dagarne af grofhandlaren Edw. Lewisson fått emottaga den ansenliga gåfwan af 10,000 rdr, att an: wändas till twenne nya sjufplatser, hwilka, enligt gifwarens önskan och till minne af hans nyligen aflidne fader, skola bära namnet Peartin Lewisjons frisängar. — Malmö arbetare-förening. Under detta namn ämna en del af Malmö arbetare fammanfluta fig till en förening, hwars walspråk skulle funna blifwa: bildning, nöje och wäl måga, ty den för: eningen afser id: blott en fammanflutning, den åsyftar åfwen att öka deltar garnes bildning, bereda dem nöje och understödja deras bemödanden att uppnå en oberoende existens. Wid handtwerkarnes life och tlubosällskaps årsfest uti förliren wecka upplyste en ledamot, att, såwida ide någon annan under ti den uppträrer och sätter sig i spetsen för föreningen, några af stadens arbes tare, som med wärma omfatta sin egen och arbetarnes sak, ämna att någon af ve första dagarne of nästkommande 3aunari månad sammankalla fina medbröber till ett allmänt möte i någon lämplig lokal, för att öfwerlägga och besluta om bildandet af en arbetare förening i Malmö. De hafwa retan för ändamår let satt sig i beröring med Göteborgs, Norrköpings, Jönköpings, Stockholms och Wexjö arbetare-föreningar och hop pas att äfwen från Köpenhamngd arbes tare-förening erhålla månget gort råd. — Följande yttranden om Norrland fällas af en korrespondent från Stod: holm till Norrtöpings tivningar: Nu weta mi wisserligen här att Norr: land staffat fig litsom ett privilegium på ständigt fattig:underftör, till föga fromma för dess befolknings moraliska och ekonomiska taratter, och att säkert för 20—30 år seran folket deruppe frös och Jwalt lita mycket fom nu, men ut: landningen, som icke fänner till förhållandena eller ide bryr fig om att res fleltera deröfwer, han Hör te hjertrös rande orden och tänker: hwilken utom ordentlig förfärlig nöd måste herrska i Swerige, och få skänker ban fin ffärf, men tänker tillika: finanserna i vet lans bet måtte snart wara viktigt ruinerade och att placera fina penningar i swenska obligationer more detsamma som att fa: sta dem i Onersjön. Gå wi kring Europa ena gången med tiggarepäsen, må mi wara bererda att en annan gång, när wi wilja göra upp affärer, också bli behandlade fom tiggare. Wi wilja ins galunda tlandra regeringen att hon hjelpt och lemnat kraftig hjelp, men en od) en half million (omkring 800,000 rdr äro redan utbetalta) är en wältig summa för ett land i samma ögonblick fom det wisar sig en brist i pårväfnare ftatgins lomster af öfwer fyra millioner rer för året Man får ide genom outt bispringa fattiga twinga ändå flera till fjattiaftafs wen, och wåra skatter äro reran tillvädligt stora. Norrlänningarne bafwa nu få want sig att först få unvjättningglån, fevan anstånd och slutligen länen efterskänkta, att de räkna och nåstan pocka derpå. Derföre klagar man också öfwer att foltet deruppe alls ide röjer någon stor lust att arbeta, och arbeta de, ta de ganska dryg tagspenning. Hwar rag bör hafwa fin omforg är deras mal: språk, och blir det rittiat swårt får ftar ten lof att hjelpa oss — fe ver åfiater, som lära wara mera allmänna än önftliat more i Norrland. Ånabåtskaptener, som kommit vit upp med spanmålslaster, berätta att folket, som skulle biträda med lossningen, först begärt 25 öre i timmen och vå detta bewiljats, fordrat mat dertill, och eburu re äfwen fått så. dan, wille de likwäl icke bålla på länge med arbetet, ty, fade te, mjölet få wi i alla all till skjänks. När man hör att arbetsfolket i Wejters och Norrbotten fordra 3 a 4 ror om dagen jemte mat, fan man ide undra på om wåra fpanmålsbärare här i Stockholm wilja hafwa 5 ror om dagen, helst det här är folkets öfwertygelse att just dessa sändningar till Norrland gör mår egen bröd föra få dyr. — Hwad regeringen och konungens befallningshafwande i främsta rummet böra tillje, ör att så litet som möjligt skäntes bort och att kommunerna werkligen låta folket arbeta, och icke blott för syns skull, för hwad de erhålla. Det är de stora tidningarnes pligt att icke försumma med eftertryck upprepa detta oc) fordra att regeringen för den blifwande rifgdvagen fon framlägga bewis på att noga kontrolleras öfwer att ftas tens medel ide bortslarfwas och att man wakar öfwer kommunerna hur de ans wända penningarne och spanmålen, ty annars händer lätt att den ene korpen icke hugger ut ögat på ten andre, och att bet går med arbetet få, att det fom: mer på papperet, men ide längre. — J en korrespondens från Stod: holm till Lunds Weckoblad berättas, att man, beträffande ven af rikstagsmän och åhörare öfwerklagare wärmen inom fam rarne, nu håller på och experimenterar med ett nytt sätt af upplyja lokalen, då man will tillskrifwa gaslågorna från kronorna, och ide ideen med ven nya wärmelerningen, olägenheten af att kamrarne emellanåt hysa en så afrikansk hetta. De dyrbara kronorna, fom for stade 800 rdr pr stycke, skola borttagas, och i stället anbringas i ett hål på tar fet en slags sol (Tyskarne kalla belygninaen Sonnenschein) af flera hundra gaslåger ofwanför en kupia skifwa af glas. Ljuset sprider fia aenom alaset neråt, men wärmen från lågorna uppe går genom en särskild anbragt trumma ut i fria luften, In återstår att erfar ra, om detta folften kan blifwa prat: tifft amvändbart och om icke fluttigen äfwen den kostsamma, genialiska mwärmes ledningen också måste omgöras. — En Stodholms-toreejvandent frifwer till Göteborgs Handels-tidning föl janre: Annu ha wi ej haft nöjet att fe for nungen ute på promenad på wåra gator, efter ven smärtsamma eperatien, han un verfoftade fig. Ånnu, få säner wan, är h:s maj:t långt ifrån återställd från fin sjuftom, fom på många håll ingaf dystra farhågor, och man wet ocksa berätta, att underrättelsen om statsrådet Lagercrantz död gjort ett djupt intryck på bh. m., ty statsrådet Lagercrantz den just af samma slags sjukrom, för hwilken b. m. blef opererad. Hwarje morgon mid 8.: tiden ser man också professor Santesson och doftor Vincent Luntrberg i hofwagn bes gifwa fig upp till slettet, för att underrätta fig om den höge patientens tillständ