Norrländska Korrespondenten – 5 november 1867, sida 3

od) hela huset fom i en rörelse, fom nä fran war större, än då dödsfallet blef bes kant; somliga trodde att en roffågel Hade bortfört det genom det öppna önstret, andra att några lirurger hade stulit det. På förmiddagen bleswo några ridande drängar utslickade, för att efterspana, om inga misstäntta wagnar hade synts till i grannslapet. Emellertio gick modren upp på fin aflidna dotters rum, och då hon suttit här ett ögondlick, fom hon att kasta fina blickar på den gardinomhängda föngen, samt warsebtef då med förfäran och glädje, att hennes dotter låg i den och andades hörbart och latt. Ett bud ffidades genast efter den lätare, fom förtlarat henne för döds då han tom dit, förbjöd han att wäcka henne och stannade awar på gården, för att fe hwad som skulle följa. Efter 30 timmars förlopp mwalnade hon, betrattade leende modren och jade: MU har tagit mig för död, emedan ni kladt mig pa detta sätt och lagt mig der uppe; jag frös få grufligt, da jag mais nade, derjör skyndade jag mig ned i min egen lära fång, od) nu är jag raft. — Henna dame pastus lefwa ännu, hwarför inga namn äro utsatta. — J Gefle p. läses: Söndagen den 20 Omserrjertjänates å Thora åters tyrtegaärd en af de få qwarwarane de veteranerna från filta finsfa trviget, l. d. lanttwarnisten Anders Strit, jom hare tjenstgjert wid Helsinge regemente i 22 års ti och under 1808 oc) 1809 4 ganger lemnat hus och härd och wu rit med i 5 beta striter, bland andra wid Hornejers oc) Oravais. Att ban derancer warit i nära beröring med fieuten, bewijutes bäst af re många ärr ejter tuler oc) bajonetter, sem betäckte hans up nöd och litanden utmerglade trepp Det war ett nöje att fe och hora gubben beskrifwa sina äfwentyr unrer jmartjamma erunringar, stuntom med uj glacje, stuntom wrete, stunrom rtårar 8ntånjante oon. Han bars till grafwen ap en aftolutug felcater frän vet reges mente han Jerdom tiLlhert. — Mennisa eller wilddjur? Cu hom. na Jutten I Gruntetie har under en langr tiv lewat af att mot en muttlig penna je summa mottaga oatta barn till uppsoftrun od som bercot fig em omät:ig winnina genom att sata de sma ja fört fom möj: ligt omtomma of wanskotjel, Mifjansiing och Jwutt. Hon har roat sig, hon bar tjwat i wälmaga, utan att tra of att höra de arma oarnens qwidan eller je eeras asturda troppar. Meyndoigyeterna huoc omjtocr fomtt undersund ico vtt hon afngtligen tellskynoat nägra barn vövell; men be Jorhallunden jour under sute tegungens lopp tommit i dagen, äro uf ju sajuwackande natur att man förut dere om icke tunnat göra fig någon forejiällning. Manga ap oernen lara ha vött tentaf af Jwält. Polisen hade da oc bijuerade fru Juliens boftav, funnit en twusrig fuda liggande på en oaod aj rutten harm, betartt med några trasor. Kroppen hade warit öfwerfylto af far och tiva tur pu wenstra joten hade fallit af. Enligt ett wittnes utjago, stulle varnet under tre dagar ide ha blijwit såyttaot jan denna pluts och siutiigen tur fold af cenna utmattning icke sormatt giywa ett ljuv isran fig. Qwinnan oc) hennes man — ty äfven han larer wara delats tig i brotten — have yttrat, att ja snart denna seicka aflidit skulle de stalla till ett riitigt stortalas. Fru Julien har olijwit öomo till döden och maanen till 20 ars — Villiga näsdular. — Wid en af — — — — — —ä—ä—g— —ä ssD3