Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1867, sida 4

let för wanlig soda bör man emellertid helst anwända dubbel foda (dubbelt kolsyradt natron), ett hwitt kristalliniskt pulver. Salmiakspiritus (ammoniakwatten) är en wätska med mycket stark lult (litnande hjorthornssaltets), hwarföre man få myc tet fom möjligt bör undwita att lulta derpå. I begge fallen förfar man på samma sätt. Man delar wid syltningen saften i twå ungefär lika stora delar, af hwilka den ena sättes åsido. Till den andra tillsättes derpå i små portioner uns der flitigt omrörande antingen sodapulvvet eller falmiatfpriten. Wåljer man det första, få bör man isynnerhet noga atta fig för att ide tillfätta allt för stora quvantiteter i taget, ty wid tillsättningen sker en uppbrusning, hwarwid saften lått kan fräsa öfwer. När wätskan ej längre fmalar fur och ej heller fräfer mera, är ope rationen färdig. Saften har då en mört färg, fom förswinner, när man tilljätter den oblandade hälften, fom först på wan ligt wis tillsättes med foder. När man blir litet mera man wid detta förfarings sätt behöfwer man ide ens hålla hela ena hälften i reserv, utan tan låta fig nöja med en tredjedel eller få, och således in befpara än mera foder. För några öre kan man på detta fött mätta den fyra, fom det eljest kostar flera skälpund socker att täcka.