c. m. i Lenwil, Maalselfwen och Reisen förmärkt ett wåldsamt jordskalf. Det gick i riktningen srån nordwest till sydost. Husen bragtes i stark rörelse, fönstren skallrade och dörrarne sprungo på flera ställen upp. Den största skakningen egde rum på fastlandet, hwaremot den nästan war omärklig på flera stållen af Senjeön. — Sonferenfen i Paris för fjutes och sårades wård i fält. Sedan sörste bas taljonslälaren mid lifgardet till häft dottor Edholm anmält sig wara förhindrad att fullgöra honom lemnadt uppdrag att afresa till Paris, för att deltaga i de internationella konferenser rörande fjutes och sårades wård i fält, fom der komma att ega rum, har tal. sundhetskollegium d. 19 Aug. beflutat, att nämnda uppdrag skall anförtros åt förste bataljonsläfaren wid Swea artilleriregemente dottor Grähs. De ifrågawarande konferenserna togo res dan den 26 i förra månaden sin början. — Prestmötet i Rom sistlidne Juni månad. Tidningen Unira catolica bes rättar från Rom att till de lyrtofester, fom derftädes i Juni månad firades, infunnit fig 35 kardinaler, fyra hundra sextiofem biskopar, tio tusen italiensta prejter, åtta tusen prester från andra fatolffa länder, ett tusen twå hundra ordensprester och åttiofem tusen letmän. Bland de fiftz nämnda räknas ide sådana främlingar fom komma utan paf, enär de tillhörde påfliga provinserna. Man har uträtnat att Rom under nämnda månad herbergerat 100,000 främlingar. Med antagande att i medel tal hwar och en af dessa under wistelsen i Rom dagligen utgifwit twå sendi eller omtring 7: 50 swenskt, och med mindre har wal näppeligen nagon tommit ifrån saken, har under en enda månad pennins getillgången i den ewiga staden genom dessa besöt ötats med mer än fer millioner scudi. De wid dessa tyrtofester ins flutna offer i pafliga skatttammaren och 1. t. peterspenningar belöpa fig till fem millioner lire (3,800,000 rdr swenskt,) och räkningen är ännu ide afslutad. Dertill komma 200,000 lire i aterlemnade obligationer å pafliga statsskulden. — Modernt korreltiv för jäftningsfängar. Under en af de sernaste debatterna i österritiska tammaren angående disciplinen i fängelserna anmärttes, att fängarna tycktes hafwa det allt för comfortabelt, sasom t. ex: att de tillätes läsa tidningar, röka tobak eller cigarrer, snusa etc. Justitieministern, som å eget bewåg medgifwit fångarna desfsa friheter, förs swarade denna atgärd dermed, att han funnit, ide allenast det tioningå-läjandet utan isynnerhet begagnandet af snus och röftobat, wore det bästa medel för difcis plinen inom fängelserna; och, tillade han, jag är stolt öfwer att hafwa infört desja nu klandrade friheter inom de dystra murarna af wåra fängelser. Sedan dessa friheter blifwit medgifna har jag med glädje erfarit, att fubordinationgs brotten förminskats od) att fångarna anse för ett wira högre straff att blifwa förs bjudna dessa lifwets små njutningar, än de förålvrade bestraffningar, fom förr begagnats. Det werkar på ett miralulöst fått; och blotta hotet att fråntaga en at Gumherland Matt ni år färhoronh 13