I 1T 4( l8-erpedition. J Paris har stap, fom har för afsigt att s till om my expedition till t slags fartyg, eller rättare wäg från Newyort till Enq-väddnings-flåten Nompareil, 1 Miks. Den består af 3 zuttapercha, hwiltas öfra fi ansogade med 4-twms plans däcket. Den har 2 master, 3segel. Detta flags fartyg gt och 15 till 16 fot bredt. bestå af 3 man. Kapten ande Bremersleppet Johanne som den 19 dennes anlände re till Bremen, hade den detta fartyg på Lat. N. 46 Long. W. 32 gr. 20 min. war då wid bästa helsa och jt besälhafwarens utsago, i illstand. stiäkningsmaskin. J Conenta Staterna stall man ha inning, fom, om ryttet der: sommer att gagna husmös å mycket fom symaskinen. semligen i en maskin, fom strumpor om dagen och är att stickningen nåstan ögonförändras från randig till r finnas i maskinen, hwilta f på en större stuumpa eller i minuten. Detta utgör or i timmen. Den wäger ilp. och stickar både bomull, umt gör hela strumpan för: jälen. Wid ett anstäldt en of dessa maskiner 2,250 väfnad utan att släppa en yta en sticka. nad. Tidskrist för jdmweit: meddelar en af dr Start i d beräkning, enligt hwilten ind gifta är mindre än bland saktum är förut betant, men it olila uttydt. Tidskriften denna företcelse ide är en jd af de giftas mera reglett, uton orfafen är att de, wanligen befinna fig i jems a omständigheter och att des tså lider mindre af sorger, te. — Om det således fan e gifta blifwa långlifwade, få ck sla felt, om nagon går er jig endast för att få lef: igger Norrk. Tidn. p. Stlöfde tidning berättar: una tämjas — dessa i fitt särdeles menniskoskygga djur wara bekant för alla. Wi ir här i staden haft ett ins el härpå. En yngling hade väven fångat en sådan, fom tt han gick omkring på ftaar fom helst och räddes för ar snarare då och då en fius dock ej wärre än en det of uren, fom kallar fig ffavelHan mar nyfiken och fuos e derföre stundom lägga fin fom ej angick honom. För tor war han en skräck. Af ilade han och förtärde ofonter. Sedan han blef större, lygter åt skogsdungarna här att hemta motion; men då t hungrande mage det fräf: n, gick in i huset till fitt hus: ät genom tydliga tecken för: ar hungrig. Nästan hwad höll han till godo. Som räddes för ingen; men hang honom ock lifwet. En här e äldre man träffade honom atan och gaf honom af ofyns i annan outredd naturdrift, led käppen, så att han dog. edan den dödade wederliken och ryktet förmäler, att af s en sick. lan Christina Nilsson har ted London MNews fått en iswen lefnadsteckning jemte artighet. Den i London bningen The Oml (Upautmärker sig för sin skärpa, 1t1Ute :! UY MIT YI YIT RN ligen talrikt representerad, anse wi oss doc böra påpela huru wigtigt det wore sör en öfwerblick öfwer så stort fält som möjligt af den fosterländsta hortilulturen att den na för fina klimatiska egenheter intressanta del deraf ej saknade representanter, wars igenom helt wisst ätskilliga fördomar hos mången om Norrland och mången skef uppfattning af norrländska förhållandena skulle kunna korrigeras. Lokalen för expositionen blir hr Hammers egendom, Blasieholmen n:o 12, der utftällningsföremålen skola wara inlemnade fed nast kl. 12 dagen förut. Wilkoren för del: tagande i utställningen äro tillkännagifna i ett of Trädgårdsföreningens styrelse ferskildt utfärdadt program. Priserna, det första, utgörande föreningens medalj i silfwer, det andra, samma medalj i brons uttelas i 8 serskilda afdelningar af olila grupper af uställningssöremål, Owarförutom en ofänd gifware skänkt en filjmwerpofal såsom första och en bronsmedalj såsom andra extra pris, ställda till prisdomarnes fria förfogande att utdelas antingen för alster eller samlingar, fom ej funz na räknas till någon af de afdelningarz ua, eller, i brist deraf, at flere samlingar inom dessa afdelningar, som deraf tunna wara förtjenta. Politik. Twå omständigheter beteckna den mumas rande politiska ställningen: fatta och all: männa opinionen. Den sistnämnda tan bedraga; men i wiss mån må man lägga märte till densamma. Det fan ide nes fas att allmänna tanten är, det förhållandet mellan Frankrike och Preussen är utomordentligt spändt; likasom att en ganska märtlig köld inträdt mellan Frantz vite oc Ryssland. De sranska bladen anz tlaga NRyflands regering, att den mill ned wäpnad han blanda sig i i de orientaliska angelägenheterna, få snart hon uns nit realisera det lan, hon ämnar upptaga i Paris och London. Under sådana oms ständigheter fer man allaredan Europa stilja fig i twå stora, inbördes fiendtliga, afdelningar: på den ena sidan Preussen och Ryssland, pa den andra: Frankrile, England, Csterrite, Italien och Turtiet. Denna spådom är tanhända förhastad; men det är dock omöjligt att blunda för den omständigheten, att den franska, tcjz serliga regeringen närmat sig England i samma mån, som den synes aflägsna sig från Ryssland. I hwar och en af Moni teur8 weckoöfwersigter lägger tidningen stor wigt derpå, att det herrffar den innerligaste sympathi mellan Frantrife och Österrilke. 3 Hwad beträffar Åtalien, är det öfwerflödigt tillägga, att detta land alltid är nära förbundet med Franlrile i fänslor och intressen. Hwad nu är sagdt stöder sig egentligen på de parisiska bladens yttranden; men fastar man en blid på Berlinerstidningarz nes politiska afdelning, få finner man sådana yttranden, som t. ex. detta, fom står att läsa i ett blad från den. prousjiz ffa hufwudstaden, den 23 Juli, angående förutnämnda — qwadrupelallions: Man finner att för dessa Conjectural-politifer är ingen ide få abfjurd, att den ide fan tjena till att prunka såsom fyllnadsgods i deras spalter. Turtiet är i sanning ins gen afundswärd allierad, hwars gunst nå gon magt i werlden skulle wilja fmela sig till. Jcke destomindre wet Parifer-predz fen att midt oc bredt omtala, hurusom endaft i följd af denna allians det nya turfiska lånet funnit få williga afnämare och hurusom till straff för Rysslands närmande till Preussen, det ryska länets ne gociation i Paris misslyckas. Ja man me nar till och med tro på, att den franska patriotismen ide lunde medgifwa, det man gynnar ett lån, hwars hufwudsyfte ej Är annat än att skaffa Preusfen enallicrad. Att de franska och prenssiska tidningars ne en längre tid warit i i häftig strid med bwarandra är en känd fat och må man ide undra öfwer att de söla gifwa all den dementi, fom fon åstadkommas; men hwarje uppmärtfam betraktare af den poliliska ställningen under den sednare tiden skall otwifwelaktigt finna att elden glöder uns der askan och fan utbryta i full låga, wäl icke i semmar, men kanske till wintern. PP NF VVY (41mt länder, hwilka gjort till fin uppgift, att arbeta för ett frevg-tillftånd mellan fols ten, eller samma tanke, fom föreswäfwat många fromma män feran långa tider tillbaka. Särskilrt har Wönnernag fälffap, de s. i. qwälarne, nitälskat för renna Jrid på jorden, fom få länge ingått i wåra fyrtoböner, ehuru den wunnit föga insteg i det werkliga lifvet. De fridens Oliveblad, fom för några år segan flögo öfwer wårt land, utgångna från Elihu Buritt, hafwa, skulle man tro, blifwit gäckade af de blodiga Friggs hänteljer, fom sedan ress inträffat; men en kommande tid, fom skårar det förflutna mera i sitt sammanhang, skall dömma annorlunda. Den skall fatta, att dessa förtämpar för en stor och fann idg ide lefwat förgäfwes, enär de förberedt fins nena för sanningens emottagande, om ockjä vet erfordras ännu swåra pröfnins gar och lidanden, innan menniskorna rätt tlart inse djupet af den fåwitskhet, som bjurer dem, att med trigets wåld och lafor förstöra hwarandra, mången gång af orsafer, jom sakna all betydenhet. Hwad fom förut war en from tänsla hos några få, har nu waknat till ett tlarare metwetande hos många af den bildade weritens mest upplyste och fram stående män. Så her man fommit til handling i saken, och få har planen utgatt till bildande af ett allmänt fredgförbund — Yiaue internationale de la BPuir — hwars förfta kongress nu förestår. Detta sällskap eller förbund har uti ett utgifwet cirtulär, fom blifwit tillsändt Hand. Tion:s redaktion, framställt aruns derna för sin organisation, hwilka äro följande: Det allmänna fredsförbundet bekänner: att upprättande och bewarande af den allmänna freden är en bland folkens högsta pligter och intressen; att detta mål ide fon uppnås utan ett nationernas förbund, fom är offilj: attigt från deras politiska frigörelse; att freden utgår af friheten med samma nörwändighet fom triget af förtrycket; att i satnad af en internationell rätt, som på en gång betryggar freden och friheten, vet enda fättet att förekomma elyckona och brotten af eröfringåoch anfalls-frig fan och bör sökas uti den fria, stadigwarande och allmänna förenine pen af medborgare af alla nationer, hwilka, uppfattande ftorheten af detta werk, wilja arbeta för dess werkliggörande. Förbundet bestär af medlemmar, fom wilja werka för detta mål, utan anseende på ras, färg eller tön, utan hänfyn till parti eller religiös bekännelse. — Förs bundet bestär af grundlägnaarne, hwartill höra dels de närwarande tomitt-ledamöterna, dels alla fom inom loppet af ett år bidragit til förbunrets ändamål med minst en summa af 100 francs på en gång; ledamöterna, hwilta erlägaa 5 francs årligen, samt biträrande, hwilla, utan afseende å någon afnift, förklara sitt gillande af förbundets system genom att instrifwa sina namn. Förbundet representeras och ledes genom en internationell fomitg, fom har sitt säte i Paris, samt genom nationella komiteer, grundare i de särskilda länderna i Europa. Den förra utses hwarje Maj af ledamöterna. Under expositions tiden har förbundet fin byrå i Mulbaujens arbetare-hus, mitt emot rue vAlface. Den närwarande internationella fomiteen består af följande medlemmar: Altgeld, medlem af Diisseldorfs statsråd; Arles Dujour,vicesprefident; Cesar Cantu, f. d. merlem af Jtalienska parlamentet; Michel Chevalier senator m. m., Hices president; Auguste Couvreur, redaktör af lJndependance Belge, ledamot af Bel: giens reprefentant-fammare; Jcan Doll: fus, mär i Mulhaufen, vice-prefivent; Joseph Garnier, reraktör af Journal teg Cconomistes; A. Gratry, prest, medlem af franska akademien; Zsidor, ftorsrabbin wid Jsraelitiska konsistoriet i Paris; baron Justus v. Liebig, vice-president; Martin Paschond, pastor wid reformerta församlingen i Paris; L. M. Pastor, senator, f. d. Spansk finansminister; T år ten 30 VER VV HALD IHUT TF lbatd aslugslila bynder. Så äro wi ocfå förwissade, att det förbund, bwarom här är fråga, ide ffall sakna anhängare inom wårt land. För dem, som wilja, med eller utan bidrag, skriftligen eller muntligen, teckna sia såsom deltagare i det stora fredsförbundet, hwars Arunder blifwit här ofwan framställra, finnes anteckningslista att tillgå hos Göteboras Handels. och Sjöfarts-Tirningdutgifware, öftra Hamngatan N:o 12, Pressens betydelse i samhället. Redaktörerna för och medarbetarne i Londons tidningar hafwa nyligen bildat en ömsesidig hjelpkassa. Då denna kassa öppnades, aafs en stor bankett, hwilken bewistades af f. d. ministern Gladstone och en hel mängd af Englands statsmän. Hr Gladstone höll wid detta tillfälle ett tal till den politiska pressen, hwilket är förtjent af att återgifwas, såsom ett bewis på det erkännande ett fritt lands högst uppsatte män egna pressen och dess wälgörande inflytande. Wi lefwa, m. h., i en tid, då predfen blifwit en stor social, politisk oc moralisk matt (hör! hör!); en makt få stor, att ren ide fan misslännas af nå gon utaf dem, fom sätta wårde på att låta karakteren af deras lands storhet framträda eller önska att lära känna de krafter, fom leda en mäktig nations hands lingar (bifall). Och under det presfen fålunda blifwit en makt i landet, hafwa de, fom i fin hand ena ledningen af tidningarne, de, fom owarje daa eller hwarje wecka lemna allmänheten de underrättelser, som den af dem emottager, blifwit en få wigtig korporation för of; alla, att wi gerna funna figa, det de ha en ej mindre ailtig rätt än andra till rummet och wärdigheten af att bilda ett färffildt yrke. Dessa män äro ide mera desamma, fom för ett sekel seran, kanske ledda af någon profetiff instinkt och lefwande längt skilda från ren stora allmänheten samt ryktets kända och erkända stigar, utfastade grunderna för det journalistiska systemet. De äro nu män, som åtaait sig uppdraget att hwarje morgon tillfredåställa ett af samfundets främsta behof, och mi wåga påstå, att det ej finnes något samhälle, der detta behof icke eri sterar (bifall). Publicisternas klass rekryteras bland den lifliga och kraftfulla unadomen, som wet att arbeta utan rast på uppfyllandet af förpliatelser, hwilka erfordra på samma gång stora fjäldoch froppåtrafter. Men det är också ett yrke, fom ungdomen hoppas att en gång ha bakom sig. Ett stort antal af de män, som tillhört pressen, hafwa uppnått de högs sta platserna inom famfundet, litteratuven och ftaten (bifall) De tjenster, fom tidningarne aöra det allmänna äro owedersägliaa. Man fan ej underlåta att deri se ett af wårt tis dehwarfs under, då man betänker den ständiga ström af underrättelser om po litiken och wetenskapen, de talrika källor till belatenhet och nöje för den stora all: mänheten, fom härflyta från den perio viffa pressen i allmänhet och tidningarne ifynnerhet (bifall). Tirtninaarne ba i wåra dagar blifwit en oförstörbar kraft. Pressen har sedan twå eller tre nenerationer tillbaka utöfwat ett mäktigt inflytande på detta land; men den krets inom hwilken def handlingar werka, har på fifta tiden erhållit en ofantlig ut: widgning. Pressen, fom till principen endast war den bildade klassens egendom, bar blifwit folkets arfwedel. (Längmar ri a och stormande bifallsrop). Tidningen, med ref nu gällande och billiga prig, är tillgänglig för alla dem, fom äro i besittnina af underwisningens första elementer, och just de, fom spela en roll i det offentliga lifwet, äro mer än alla andra skyldiga att wara erfänsamma mot den periotiska pressen (bifall). Wi äro skyldiga densamma erfönnante, derför att ret är isynnerhet wi, som ha tillfälle att erfara och märka de ofants liga politiska och offentliga wälgernins