och lemnade ide detta förrän hang tam: martjenare fl. 9 tillkännagaf för honom att frukosten war färdig. Sedan han hastigt intagit en måttlig måltid återwände han till fitt afbrutna arbete; detta jemte en timmas läsning, ett par audi enser och konseljen med hang ministrar, war nog för att upptaga förmirtagen. Kl. 3 åt tejsaren middag med hela fin omgifning tå hofwet war i Mexito, och med en enkelhet, fom war snart sagdt borgerlig, tå han od) kejsarinnan woro i Chapultepec. J fednare fallet woro wanligen tre eller fyra prester, hwilka åtnjöto intimt umgänge hos kejsarparet, närwarande. Kejsaren och kejsarinnan sutto bredwid hwarandra, och gästerna togo plats som de behagade, hwarwid dock enhwar sökte att komma så nära fom möjligt intill kejsaren od) fejfarinnan, hwilka gjorde leg honneurs wid bor: ret med en älskwärdhet, hjertlighet och godlynthet, fom förtjusade alla. Blott tre domestiker tjenstgjorde wid middagen, efter hwars slut gästerna utan ceremoni rökare utmärkta cigarrer fom förfärdi gades i Havanna enkom för kejsaren, hwilkeu sjelf bjöd omkring dem. Det folk hwaraf han war omgifwen, war högst föraktligt, och ehuru jag skulle ha mycket att berätta angående deras där lighet, will jag inskränka mig till ett par anettoter. Stöld är en hwar Mexikanares normala sysselsättning; den enda skilnaden är wärdet af te föremål fom stjälas. Exempel: kejsaren vade på sitt bord en revolver, damaskerad med guld och försedd med elfenbenskolf. Denna förswann en dag under en ferie af aus dienser, wid hwilka ren som hade den lägsta rangen war en mexitansk general. Kejsarinnan blef af fina egna hedverddar mer bestulen på ett par guldur. Sams me öfwerste Lopez, fom wid Qveretaro ovörliggjorte fig genem att förråda fin herre, höll en rag med fejfareng tillås telse ett wad om att han på mindre än ett par timmar skulle från kejsarens tyrå borttaga hwilket föremål fom bejtämdes, och detta utan att bli upptäckt. Han till och med höll wad om att stjäla fjelfwa byrån, medan fejfaren war ute på fin dagliga promenad, och föra ven till hwilket rum man behagade. Lopez war wid denna tid fommendant på vet fej: serliga slottet, oh Maximilian skrattade mycket åt detta skämt. Man har ferere mera funnit huru längt Lopez war i stånd att drifwa skämtet. J Mexiko war den ktejserliga hushåll ningen fälld på den mest liberala fot. Ändock fanns vet blott en enta hederlig karl bland hela omgifningen; detta war stormarskalken i palatset, en Jndian, känd och wärderad äfwen i Paris, general Almonte, hwilken nyligen representerat tejfar Maximilian i Frankrike, och fom blef groft förtalad wid början af den olyckliga erpeditionen.