Hon är sig lik i alla werldens viken, Och bullrar som en qwarn i politiken, Kändt är att tungan ingen styrsel har Hes gammalt jest, som ej har tänrver qwar. Och vå de äfwen saknas bod ve unga, Sa hor hon cckjå sållan tand för tunga, Och bennes ord bli wäder, fom man wet, J parlament som universitet.