Norrländska Korrespondenten – 2 augusti 1867, sida 3

Oberoende om oadlige föräldrar. —— — elhle Iokaldkaår. Träden som helsowårdar. På intet ställe werkar det gröna mera wälgörante för ögat, mera uppfriskanre för själen, än i närheten af hus och bestäter inuti städerna. Men beklagligen föröfas stänriat i det inre af fä terna tessa fyra och fem wåninaars hvs reekaserner, bwiita äfwen inkrätta allt mer ech mer utaf landets område, på bekestnad af re lifslust utandante Arädmatterna, trärgårtarne och trären. Der: igenom blifwa stärferna, ifynnerhet de stera och fort tillwäxande, med bwarje vag obelsosammare, få utt de till och med ide kunna lemna drickbart watten. De giftina brunnarnes antal tiiltager eckså ständigt i Berlin, Dresden och Wien, äfwensom ren giftuppfyllta luften inom de smala gatorna och tillbygara gårdarne. Pelis och inwånare Haga teröfwer och lörföfa åtskilliga medel deremot, man vet enra werfsamma wore att trära upp emot ven bheviffanre luften att förstöra trädplanteringar och trärgärdar: ty trä ben äro mera än någonting annat en hufwur-orsak till torr mark och frisk luft. De förtära den kolsyra, fom mens niskor och djur utanras, och antas iftället syre, lifsluft, ur sina gröna blad. Dessutom draga ve med fina rötter de beståntsdelar ur jorden, hwilka förgifta ide blott denna, utan isynnerbet wattnet. Och huru skön och angenäm är icke deras skugga om sommaren? Huru intagande ligga ide tusenre villor i London inbädrare bland träd och blommor — i Cons don, hwarest dessutom huntraretals ofants liga, blomsterdoftande parker och träd. gårrar, tilljammans större än hela Bers lin, sträcka fig milewirt emellan hugraderna! Engelsmän och Holläntare hafwa isynnerhet i städerna bibcehållit och utbilsdat den gamla trärkulturen, och äro också friskare än alla andra folk. Till och med det holläntska Batavia, förr en af de mest osunda stäter, är i de delar, hwarest träd äro planterate längs par torna, fritt från de febrar och farsoter, fom förut der härjade; och hwilken wäl fianetje planterandet af träd fan medföra, dar nyligen wisat sig till och med i Ori enten, genom tolerans korta waraktighet i Alexandria, hwarest den för 25 år fe ban, rå inga trär der funnos, nästan ssänrigt rasade. De flesta byar och fmåstäder i östlina och sydliga Ryssland, fom lemna de bästa solraterna och utmärka sig genom en frisk och stark befolkning, linga pittoreskt till häljten delda emellan stogar och trätgärrar. 3 Frankrike fins nas allt ifrån aamla, barbariska tider långa, tala, trärlösa landsträcker. Fols fet ver är fattigt, sjutligt och smäwärt; tvädgärdarne, ätrarne och fälten temna magra, halft förtorkare skördar. J ftäderna, och isynnerhet i Paris, har man åter börjat att fästa uppmärtsamheten wid wiaten af träd och reras wårdande, och hwad också Labienus fan hafwa att säna emot Ccejar, få är och förblir vod alltid Paris förskönanre och förbättrande en af imperatorns största förtjenster. Hwar och en kånner till Tuilerierna, Luxembourg, Champs Elyfges och Bou: togner-ffogen, och wet lanske af egen ere farenhet huru uppfriskande det är att flå fig ner rer och njuta af den helso. samma luften. Till och med kafeerna wid boulevarten kunna bjuda på luft och skugga unver almarne, äfven om de ofta