ma tillfälle blef Commonfort landets pres ident och upptog Juarcz i fabinettet få om juftitiominifter. Påföljande December rånad utsörde Commonfort fiv statslupp, hwarwid lan sörllarade fig för dittator. Juarcz sängslades, men då de liberale mår grade att understödja Commonfort, öferlemnade denne presidentskapet till Juarez och lemnade landet. Juarcz förblef pro visorisk president till 1862, då de liberale definitivt nppdrogo åt honom denna post, som han nu på rund af gällande författningar, gör anspråk på att belläda. Un der sitt presidentskap proklamerade han religionssrihet, gjorde lyrkans egendom till statens, asslaffade llostren, slilde fyr tan från staten, införde det civila äftenz ffapet, afskafsade presteståndets fontroll öfwer underwisningen, förbjöd medlemmars ne af religiöfa samfund att besitta cgendomar, att bära presterlig uniform och ett anställa processioner, pa gatorna, samt asslaffade passtwånget. Juarez är omtring 60 är gammal, under medelstorlek, startt bugd med antog för fetma; han har den indianska ansigtssärgen, låg panna, utftå ende lindinotor, en bred näsa, stor mun, wackra tänder, swarta, små och lifliga ögon samt swart glänsande hår, något grå sprängdt. Hans röst är mjuk, wälljudande och melankolisk, men han är swag för att i fina trontal infläta aneldoter och awidheter, hwilla icke alltid sunna återgifwas tryck. 223 —