sle i hela Europa, lyckades uppfinna en gewärsmodell, fom bland lännare ådragit fig stor uppmärksamhet — då mar tet förs sent, tå war den utländska modellen redan sastställd. Detta med asscende på antar gandet af den modell, fom hlifwit sastställd för swenska lrigsmatten. vinnu oförfrars ligare har styrelsen gått tillväga i fråga om gewärens anssaffande För ratentet ffall betalas 2,000 pd sterl. och för 10,000 af Remirgton beställia gewär en summa af 700,000 rdr eller 70 rdr för hwarje gewär. Wåra arannar Danskarne, fom li laledes antagit Remingtongewäret, ha dercz mot betingat sig ett wida billigare pris, eller endast 70 francs för bwarje gewär. J Preussen finnas stora wapensabriter, hwilla — enligt hwad wi specielt känna — warit williga att lemna Remingtongewåret till ett pris af 50 rdr. Om nu styrelsen asslutat lontralt med en af dessa sabriler, få bade 36,000 rdr för patent rätten inbesparats och på de 10,000 ge wären minst 200,000 rdr. Förmodligen somma tessutom de swenska statsombudens resa till Am rika att fosta wackra syrlar. Ur icke ett sådant tillwägagåecnde, fom styrelsens i detta fall, att misshushälla med statens merel, få weta wi sannerligen icke hwad misshushällnig är. Och en sädan misshushällning är dubbelt lianderwärd I en tid af allmänt ekonomislt betryck. — Ändå något. Sujsskomännen if. stadsmåätlare J. Holms konure hade i tors: dags å Stockholms börs jammanlallat tre ditorerna, hwilfa oc talritt insunno fig. Rättens ombudsman. håradsh. Monthan, meddelade de närwarande en tablå öfwer lonfursbocts ställning jemte uppgift på dem hwilla bewalat sina fordringsvelopp. Af den uprgjorda kaliylen framgick, att hela utdelningen kommer att belöka fig till omiring 5 (säger fem) procent. Till Iuratorsarfswoden, förwaltningstostnad m. m. hade ätgått gansta ansenliga summor, hwilfet, i förening med den senfärdiga realisationen af massans tillgångar, gor att dividenden srympt ihop till nära nog lita med noll. Patenter. K. Kommerskollegium har tillagt Alarit Liedbeck patent under tio års tid å en af honom uppfunnen ars betsmethod fir dessillation af tjäruwed; samt J. H. Norrbin och sabrifsidtaren Joh. Ohlsson under åtta års tid å af dem uppfunna fött och medel sör tillblands ning af sprängämnen samt deras förmwar ring och antändning; och fmidcswertmä staren Carl Nanfält och brulsidtaren Pehr Lagerhjelm patent under sju års tid å en af dem uppjunnen dubbelhard. — Cilswerbröllop. Landshöfringen i Malmö v. Troil och hans fru firade i ensgtago sitt silfwerbröllop, i anletning af hwilket en talrif samling af starens ins newånare, herrar och tdamer, för vem gaf en festmirdag. — arriet Agued. Den fjerdedel af ängfartyget Harriet Annes wärde, fom danska rykarebelaget betingat fig för tar: tygete tagante af grund, intagning i DE: carshamns decka samt tess hitjörande, är uppstattar till 48.000 rer. — Dråp. Korporal Bergström, som förl. år erhöll assked från Jöntöpings reg:te, har blifvit angiswen ha få wåldsamt misshandlat fin hustru att hon efter nägra dar afled. Wid obdultionen besanns hustrun ha dött i följd of henne öfmers gången misshandel. Detta oaltadt har B. lemnats tilljälle realisera sin fasta egendom och rymma från orten. Uraltlätenheten att hätta mördaren är få mycket oförfwars ligare fom många wittnen äskådat brottet och genom fin mellansomst ryckt qwinnan ur mördarns händer medan ännu något lif fanns qwar: dessutom har B. förut mas rit tilltalad sör lägersmål med sin dotter samt warit nära öswerbewisad om att ha med berådt mod ihjelosat sin huf ru i ett föregående ältenssap. Underrättelse har ingått att B. ej lyckats få fulla respons gar, utan måst återwända till hemorten. — Korallbanlernas älder. Om den tid, som marit erforderlig sör biltandet af forallrefwet wid Florida, ha nyligen me tenskapliga dislussioner egt rum och man lärer derwid ba kommit iill följande res sultat: Om man betraltar den lefwande delen af korallreswet, d. w. s. den, i hwil. len samtliga polyrerna ännu existera och öla bankens utsträckning, så finner man, att denna del af reswet är lila med en tjugondedel af reswets bredd och att def djup är 300 samnar, äfwensom att det år: ligen wäxer med ungefär en half tum, Ester denna berätning skulle det ha behösts 864,000 år till reswets bildande. Men antar man, att denna banl sricker fig från Flodiras udde till Torgustasbank, få får man ta till en million er. Man anz tar dessutom till och med, att den längesedan utdöda banten är åt Alamba till 250 och på sydsidan till och med 1,800 fot tjock, hwillet skulle göra en medeltjoctlet af 900 fot, och då ffulle till Hela tetta korallress bildande ha åtgått minst 5,400,000 år. — Ett troloswadt par, tilhörante bap: tistiska satten, har lätit wiga fig till ät: ta makar injör ben baptijnska menigteten i Orebro, vå det ide tihåtes jwenska baptister att ingå ättenskag i laglig och kyrtlig mening, med mindre de mils ja, mot tro och samwete, läta tonfirmera sig inom statetyrkan. Atten inlettes med sang, bön och bibelläening. Deref: ter redogjortes för anletningarne till detta owanliga ättenstap. De fördopp: ningar, man hyst om medgifwande att få äktenskapet på ferwanligt fätt laglis gen faststältt, hare brustit; och tå man ide funnit några bestämta föreskrifter i bibeln, huru en fåran förening bör ins gås, annat än att sannt tristune stola bes nå en få wigtig bantling i Herranom, stickligt och ortentligt, få hate men ans sett bäst och rättast wara att, på sätt, fom nu kan ske, ajfsluta ättenstapet inom församlingen. Djupt rörta framträtte nu brud och brurgum. Föreningsorden woro från hans sita: Jnjör Gud, den allwetante, och inför denna Hand förs samling för jag förtlara, att jag tager renna syster, Anna Helena Etbolm, till min älta mata, för att med Gurs nåd wara henne trogen och ätffa henne i i lif och törs; och anhålla wi om förfomlins gens förböner. — Hon upprepare med nötig förändring samma mening, hwars efter församlingen förenare fig i bön, tadfägelfe oc) fång. Setdermera följde ett förerrag öfwer Efeserbrefwets 5:te ftapitel 22 och följanre werser, fom handla om ättenskapet. Man lär setan hafwa i annat rum intagit en för alla de tillst destomne ges mensam, lätt tärletgmåltiv. — Pä af: tonen höus åter en till bröllopshöpgtidliabeten fig anslutante gurstjenjt i Betels kapellet. Nerikes Allehanda yttrar med anlernina häraf: De unga tu äre nu makar. Det återstår att fe, om lagens wäktare skola blunta för detta tilltag clier om profwa händer ffola tjerjwas att söta slita ett äktenskapeband, som måhäntda är rer nare, kristligare, mera sannt, än måns get fom skett efter ten ritnal, fyrtolas gen erlänner. Det är samma fråga uu, AA— ——————VL —— fom förr, endast inträdd i ett nytt sleve: frågan, om religions-förföljelsen, af lar gen antyrd, bör ech kan sträcka fia få lånat, fom lagen mergifwer och bjuder. Tilämpar man ide lagen, hwarför dä ei afskaffa ren? OM nörgar man den ebilliga lagen att werka, så twingar man henom att föraöra fia fjelf — Eångerssan Chriftine Nilsson har uppträrt i två solenummer i ven stora tonserten i Kristallpalarset i Syrenham till sultanens ära cd inför 27,000 per: soners anditorium. — Sultanen i Paris. Gatpojkarne i Paris, hwilta på sernare ticen warit wane wid att fe krönta hufwuden böja sig sör vem, äro på bet höasta förmår nate öfwer att sultanen endast mivrör fin feg till ertänsla för deras Lefwe lultanen! Herrar gafpojfar anse sig ide bemötte med tillräcklig artighet och deri ligger förttaringen till att te härom dar nen belsate honom med repen: Vyft vå på möcsan! Abrul Aziz Khan tunte wäl hafwa wihfarit uppmaningen utan att löpa fara att förkyla hufwuret, men fåfom waranre te rättrognes beherrftas re, kunde hang ottomaniska majesisät ide göra ret utan att netsätta fin wärrig: bet. En rag såltes i Champs Elyjges cch Fanbeurg St Honore 20,000 fotos grafitert af sultanen ä 2 foue, hwaraf man kan sluta till att han för öfrigt är temligen populär i ven franska Qujmud: staren. — Mont Blanc änyo bestiget. Från Charmonix sfriswes den 4: i. 11 i rag f. m. tilltännagaf hotel Royals lanon, att spetsen af Mont Ölanc blifwit sörsta gåns gen i år bestigen. Det war af Engels mannen R. B. Hcathcote. Ett förtrväffligt wäder gynnade denna äswentyrliga fend, hwilten följocs med få mycket ängs ligare uppmärtlsamhet af åstådarne, fom det war den sörsta efter den ohyggliga tfatafirofen med tapten Artwrights taravan. — Trilinsjuldom, om hwilten nu en tid bortåt jallan talats, låter doc allt: emellanåt höra af fig och tyckes haswa gripit siarlt omkring fig i tyska staden Hal: berstadt. Derisran firejs den 2 d:s. Tri linepedemien tager på det hela en hycttli: gare wändning, än hwad den för nägra tagar sedan sag ut att skola göra. Till i dag hafwa redan 14 personer dukat under för densamma, och sjutdomsfallen hafwa uppgått till ett antal af 120; dock haswa de flesta bland de sednare warit af mil: dare natur, och ett stort antal är redan utan fara och har kunnat lemna sängen. De flesta sjukdomofallen härröra of rått förtärt Bratwurstfteisch (sammanhackadt lött och fläsk, narmafst motswarande ins nanmätet af wår flästtorf). — Mputkonferensens i Paris beslut. Enligt Kreuttzzeitung bar man på mynt tonferensen i Paris bliswit ense om föl: jande beslut: 1) Guldsoten skall för frame tiden wara den enda gällande. 2) De minsta guldmynt, hwilka få präglas, Olifwa femsfrancsftyden. 3) Alla andra guld mynt ffola wara af 10, 15, 20, o. s. w. francs valör. 4) Siljwermynt begagnas i framtiden endast fom skiljemynt. 5) Alla staters mynt skola tursera öfwerallt. 6) Myntenheten grundas på det franska wigtsystemet. — Kejsariunnan Charlotte of Mexico. Från Wien skress den 10 dennes: Drott: ning Marie af Belgien, fom i förrgår hittom och på bangården mottogs af tej saren, afreste i går till Miramare, för att om mojligt föra tejsarinnan Charlotte med sig tillbaka till hennes fädernesland. På resan skulle kejsarinnan åtföljas af d:r Riedl, hwilten åter wistas i Miramare maagnesia. såsom konsultationslälare. Men d:r Ri elds omdöme lyder få, att kejsarinnan är mycket för sjuk för att nu mina tillvegs galägga en få lång wäg. Kejsarinnan är nemligen för närwarande sjukare än nå gonsin förr. Hennes inbillningar haswa stegrats; hon riswer onpphörligt fönder fina kläder. Underrättelsen om hennes gemäls död har man icke meddelat henre; lejsarinnan höll lejsaren för död reran medan han ännu lefde. — Tunnellunder engelska lanalen. En lorresp. till Göteb. H. T. berättar, att på sullt allwar en plan är framlagd af en fransman wid namn Thome de Goos mond, att emellan Follstone i England och Grinez i Franlrike anlägga en tunnel. Planen går derpå ut, att alldenstund djup: lelen ingenstädes är fwår emellan nämnde punlter, i midten af linien en ö bildas och en af jernrör bestående brunn nedfäns les för att derigenom inpumpa lust i den sörcslagna tunneln. Huswudsalen är faz pital, fom enligt uträktning skulle wara 180 millioner francs. — Er försträcklig scen tilldreg sig för ide längeseran å en trerje klassens mage nar på jernbanan mellan Paris och Lyon i tet en pacsagerare plöteligen blef va: sande od) kastare fia öfwer fina metrer sande, bwilfa han slog, frarfare och bet. De resande trorre att mannen led af wattuskräck, och en förfärlig förwirring uppstod, isynnerhet bland re qwinliga passagcrarne. Alla sökte undlomma ren ursinniga mennistan, och ingen wågade fasttaga honom. Slulligen försökte en Zuav att öfwermanna henom, och efter en lång strid lyckares vet henom också att tränga den olycklige ut ur wagnen; han störtade ned från tet i full fort warande tåget, och man wet ej hwad fom blifvit of honom. De många fårare, som sunnes i wagnen, blefwo på nästa station förbundna af en lätare, som förs llarate, det intet spår fanus af, att bets ten blifwit gjorta of någon, fom hate wattuskräck, och tet mäste sördenskull anz tagas, att ven olycklige warit wansinnina. — Merdförsök i stor slala. I Wirg: burg i Baiern tilldrog fia den 4 d:s en händelse, hwillken, fom man af neranstående lätt ton sörstå, förorsatare en vers börd förskräckelse ide allenasi i fielimwa statren, utan äjwen i den omfringtagans teAdtraften På morgonen efter frutojttagg blefwo nemligen en mängd perfor ner angripna of litnande fjufttomåjymptomer, såsem tryckning och Hetta i man: gropen, krätningar, mattighet, darrning i lemmarne o. s. w., hwiltet häntydde på ett gemensamt ursprung. De flesta sjuktemefallen inträffare å Domgatan och man ialttog att isynnerhet re per: soner, hwilta till frukost förtärt en sorts bröd kallate Hörnle och Milchwecke, töpta hos en på tenna gata boente bar gare, angrepos of sjuktomen. Wid sörsta underrättalsen bärom lät stateläkaren stänga bagarboten. Unger fär samtirigt lyckades en af stadens fer mister att i ifrågawarande Hörnle upptäcka hwit arsenik. Nu sunte läkare och apotekare mer tjenliga metel söka metwerka vet onda, hwilltet äjwen lyd: ligtwis kröntes med framgäng medelst anwäntande of jernexithydrat och bränd Polijen lät få widt möjligt war, genast warna alla bagarens fun: ter, då på e. m. förgiftningssall äfwen förekommo efter förtärandet af surbröd lät den offentligen warna allmänheten. Ånnu långt inpå natten sänres rivande bud omkring i orten för att sprida mar: ningen, De kemiska unterföfningarne bragte till sullkomlig wisshet art famtlic len vek icke och repen veko icke. Sluttill henne. Hon måste veta hvad som gas, om du icke genast åt öfverbrinslutligen. Mod Madge, jag har hela — — på räämnena, mjöl af alla sorter, smör. mjölk, salt, matten jemte alla färlen mas rit fria från gift och att arseniken pås träffats inlagd envaft i en rel bröd, för reträreswis re ofwan omnämnra fors terna. I ett enda af ressa bröt påträffates den betyt liaa qvartiteten af fyra gran arsenik Enär bagaren hate måns ga funrer nppgingo ve sjuftomsfall fom blifwit bekanta ändra till 400, dock hare, så witt man ännu met, intet af vem slutats med dören. Om häri ett olydlint misstaa eller en skändlia förbrytelse är att misstänka hade man ännu ide das nen efter händelsen kunnat upptäcka, dock skrifwes till Augsburgs Allg Zeit från Å lrgbura att ten fomladre arfenis fen uppaått till 2 a 3 skålpund och att man derföre ide längre lunde antaga att bär envalt wore fråga om en olyds tig tillfällinbet. — Konventionen i Geneve angående den internaticnella sjukwården i fält gäller nu för alla europeiska stater, sedan äfwen Ryssland biträdt densamma. Grunndskatternas aflösniung. Lyftandet af skatterna från jorden på annat fört än genom besparing i state. utgifterua eller afstaffante af de Ändar mål, till hwilta ressa skatter äro afferda, blir aldrig möjligt att förwerkliga, måste alltid blifwa en fittion eller inbillning, en from önskan. Ty under ontra förs hällanden än de twänne nämnda, åter: komma alltid samma börtor unter annan ffepnad. De, fom ega landet, måjte alltid bära skattebörtorna såwida ej den Iöja befolfuingen göres till trälar fästade wid torfwan säsom de gamla tiverg lifs enna. Läga skattarna på den lösa befolk: ningen och den lemnar flantet och arbetet förtryras mira mer än hwad skatterna wilja säga och den skatt och tunga, fom borttages under ett namn, trabbar jorte bruket under ett annat. Enda merlet att lindra jortegarnes bördor är befpas ring i siateutgifter och enda merlet att bringa fämma jerregare i wälstånd är, att staten lemnar tillgöng på arbete och terigenom ästar kommer penningeomföttnina och liflia rörelse och arbetsklassens wälstånr, wälbefinnanre och talrithet och att denna befolltning såwidt fom möjligt genom fördelarnas band fästes wid lans tet. Upphäf de band, hwilka på wissa få händer hepa jorregendomen, upphäf fideitommisserna, befordra jorregendo mens telning och styckning såwidt möj ligt, att i allmänhet hwarje arbetare eger ben jord, hwarpå han netlägger fin möra, låt ide krigs oc) embetåmannas bärarna trampa ned äkerns gröta, utan orena sollet till sitt eget förswar och till fina egna embetsmän, ordna foltbewip ning, loemmunal-styrelse och jury, och dessa konstiga utwägar att draga guld ur moelnen, desja tankar om huld oc aröna skegar, fom endast hafwa fin wagga i styn, ffola ide behöswa uttänkas, lång mindre anlitas för att mer fina berröfliga följter öfwen tyga om fin fåjänglighet oc ett minst sandt sjelbedrägeri, fom, ijal det får utträra ur ben trånga hjernan fängsel, ver det alstrats, till allmänlig beten, blir ett bedrägeri mot fambhället Sårana från Molngökshem skykurnä tankar ech förespeglingar, som icke hafwe fetfäste i werkligheten, äro ränteförfå kringsanstalter, jortbinksdepositionsban fer, warubelåningsbanker, intecknings garantiföreningar o. s. w. alla ffyburns hägringar. Lemnen åt arbetaren att ege jorden genom att låta jorregendomer med full eganderätt delas i huru sme relar fom helst, låten honom samla me AAA— —— Och de bägge bästa hästarner, full