Norrländska Korrespondenten – 12 juli 1867, sida 3

Han blef den 29 Juli 1857 förmäld med konungeus af Belgien dotter Maria Charlotta Amalia Anausta Victoria Clementina Leopoldina, hwilten förledet år återwände till Europa och hwars ännu fortsaranre sinnessjukdom ofta warit omnämnd i tidningarna. Hen är förd 1840. ; Man klandrar republikanerne för tet te begått det s. k. våret att straffa en inkrättare af deras frihet, — ech möjlipen hade de handlat både ädlare och Hos fare uti att ej trära i menarkiernas blodiga fotspår; — men man besinnar rerwid ej, att Maximilian, med all den dyrbara europeiska monarkiska stäten med all dess dålighet mar vem påtwingad med stöd af curopeiska (franska) wapen, att häri låg en fiendtiig protest emot den republitansla principen, hwars obetwingliga framgång äfwen i det i monarkiska fantasmagorier förwillade Europa den gamla werldens beherrskare med Guts nåre hafwa alla skäl att frukta; man will ej taga i betraktande huru europeir ffa rojalister skulle handla emot en fom, vice versa, med wapenmakt från andra fivan oceanen tom hitöfwer och förmwand: lade ett monarkiskt rike till republik, den ban med fremmande mapenmatkt uppe: höll, men slutligen blef befegrad och till: fångatagen. Sannerligen det finnes an: ledning att antaga annat än att procedjen vå gjordes lika fort med honom. Och hwarföre då nu — itteta fall wänta annat? För det att inkräktaren war kejsare och af furstligt blod? Gutgnårligheten börjar att alltmer förlora fin magista kraft i foltmerwetandet, och tet blottar fig alltmer oc) mer, att dat furstliga blovet hwarken är tjockare eller tunnare än wanligt menslkligt blod eler är mer skydradt än fårant för bödelsyxa eller wansinne. Denna lärdom af ven owanliga händelsen är en; en annan är att monarkerne må låta republikanerne wara i fred, för att ej bränna fina egna fingrar, och wara belåtne med att deese ej följa bet of Europa i Mexito gifna exemplet och med ren styrka, fom liaaer i foltmakten, förjöka omskapa statssticken i Europa. Den tarruing, fom påfoms mit tet gamla Cogland envaft af feniers rnuttena, wisar hwilken skalning fullt och traftint allwar i den rigtningen stulle lomma att försako.