åberopa barnets samwete, dess egen rätte tänsla, dess ädelmod, dess lärlet till Gud och menniskor. (Familj-Journalen). Till wåra landtbrulare. Hur är vet med frutttvärg-orlinacn ? Hur berrifwes ten? Hur lönar ren fia? Wid hwar större gårr, eller, fom ren wanligen kallas, herregård, finns i all: mänhet en trärgård. Wir nåara of pros vinsens större gårrar ha trädgårtarne betydliga utsträckningar. Wid re mintre gårdarne, bondgårdar, od) torp, böra trärgårts-anläggningar ännu till undantagen. Detta är beklanliat. J en previne, fåran fom wår, der klimat och jordmän i allmänhet äro tems ligen gynnande för tvrädgårdg-anläganing, borte hwart hemman, bur litet ret än är, och hwart torp ha sin eghen lilla trärgård med fruftträd och bärbuskar; till och med backstugorna borte wara oms gifna med ett eller annat frultträr. Der plats finus för en stuga, ver bör nog också finnag plats för ett par fruktträr, ja till och med äfwen för några bärbuskar. Reran för utseendets skull borde man wara angelägen att få buskar och träd planterade krina fin boning. Ett enkelt och anspråfslöst bus, omaifwet af en ram of grönt, har wanligen ett behagligare uffeente än en stattia bvagnad på en fal slätt. Den lilla fejan tar fia på lånat när ide få fattig ut, om ett par fruttträd bestuaaa förstunurörren och nå. ara blemsterwäxter ech bärbuskar synas utom fönstret. Mua menniskor ha deck ide frönhetgsinne, men alla ba sin ne för winst. Oh ten winst träraårre edbingen aftastar är sannerligen ide ringa. Mer jag tror ingen widst of min stera träragård, anmärter en berreman. Wäl möjliat; men då må ste trävnården wara ytterst illa stött, eller eckså, hwitket är vet manliaaste, fordra drif werier, parler, blomfiters och arä srlaner jå mycket arbete, att fruttträr, bärbn star ech arönsater icke förmå botäcka koftnaderna. Den, fom will anläaga on lrrträrgårt, fär ide tänka på winst. Deremot skall en måttliat stor träde gårt, bufwurjafliaen afsett för nytta, pe en got afkastning. Och ren fon tik wät innehälla båre blomftertand samt en och annan aräsplan, utom bersåer om sittjeffor till familjens förluftetie. re Siec!e innehöll för nånon tit fee tan ett öfwerslag öfwer ven årliga fruftftörr, fom borte tunna påräkuas i Frankrike. Man borde i Frankrike lunna räkna fer millioner lanttmannabem med trär: gärb. Om bwar ech en af resja trädgårtar hare 20 fruttträr och bwart trät gäfwe i störr 3 tubitiet, jå fule eunliat rcuna såna berätnina hela skörten uppgå till 38 millioner fubitiot eller nära 3 1 tur bitfet på bwar person. J penaar skulle en såran frultskörd wara wärt 180 millioner francs. Man terte bäraf kunna sluta, hwilka betptliga fummor tenna så förbiset ra binäring skulle funna inbrinaa, om den rätt berrejs och om afsättningen rätt ortnades Eurcpa köper årligen från Amerika frutt för bundratusentals riksdaler. Har tå Nortamertta bättre llimat än Sberige för iruttträr? Nej. De här brutliaa frultträrte jerter trifwas fika wäl här fom ter. Men Amcrika har en mer allmänt utbrert upplysnina ech deraf beroente större ir cabet i såtant, hwartill titet mer turskap behöfwes än att etla för enliat gammal slentrian. J sjelfwa bet börriga Ståne, ter man stune lunna förse hala lantet mer frukt, importeras ännu frutt från Tyskland. Kan såtant försworas? Ja, när pro: oiniets egen ajkastuina i utt ide råcfer till, måste bwat sem sattas tag ut: ifrån. Och frutt fommer bär att fate tag, änta till ref allmegen omfattar fruftträdg-orling som en lönante bi: näring. Men hur skall fruktträrs odlingen kun