yttade sin fackla, tt stort jernskap, h af det hvälfda nna kista? den är omöjlig att uppoplyfta locket. ch försökte, men hans anstränglighet för tio de ortfor grefvinnan, r den, som känkonstruktion, den r här flera rutor ryck på det anstra sidan, i det Irar på det fjerde, pp af sig sjelft. gjorde så och kapet öppet för bländad studsade nonom visade sig r, som alla voro guldstycken. Ållano, sade lady ton. ÖDet är rkes skatt, ehuru hört honom. Utan ed mycken möda bäranden, samlat att äter kunna hus till den rang, ycket mäste jag ty hela verlden n girighet. Man trodde, att mitt hjerta var förstenadt och mitt blod förvandladt till hårda guineer och jakober. Hon tystnade och hennes utseende uttryckte en djup smärta, ty synbarligen var verldens tanke henne icke likgiltig. vNMin dyra tanten, utropade nu Allan, om äfven hvar och en skulle . Tyst, Allan9, afbröt honom lady Nessby, vjag vet, hvad du ämnar säga, och jag tror äfven, att du icke instämmer i den allmänna fördömmelsedomen öfver mig. Jag tackar dig derför, Allan, tackar af hela mitt hjerta. Men jag är sjelfvisk, som talar om mig sjelf, under det att det var af helt andra förde dig hit. ma af niotusen guineer, för att gifva den unge Stuart, som dermed skulle kunna underhalla sina trupper. Tror du verkligen i ditt inre, att Carl Edvard skall utgå ur denna strid ?) Jag är öfvertygad deromm, utropade Allan, ty äro vi först i Edinburgh, så skall hela landet af sig sjelf hylla honomOch jag är om motsatsenn, sade den gamla damen med en märkvärdig bestämdhet. Stuartarnes sak är en förlorad och deras namn är utstruket ur regenternas bok. Innan vintern ännu har skakat löfven från trädig motiver, som jag Du ville hafva en sumsegrande viss den, skall Carl Edvard hafva flytt tillbaka till Frankrike och hans anhängare betalt sin trohet med sitt lif och förmögenhet. Du tror kanske, att jag säger så af hat, emedan för trettio år sedan samma skadespel blef uppfördt och derföre, att min makes blod ropar efter hämnd? Nej vid himlen, det ropar icke efter hämnd, utan han var huset Stuart så tillgifven, att han, om han lefde i dag, skulle på nytt utgjuta sitt blod för det; och just emedan jag vet, huru han var sinnad, så vill jag nu göra derefter. Se, hvarje af detta fack, och de äro flere än tjuge, innehaller tusen guldstycken, af hvilket intet är mindre värdt än fyra kronor. Nio dylika fack motsvara den summa, som du i afton begärde af mig. Tag dem; fyll med dem den påse, som jag har medfört (med dessa ord framtog hon ur sina kläder en stor pase), och öfverlemna penningarne åt prins Edvard, så att hans sak icke redan nu blir förlorad. Dyraste, dyraste tantev, utropade Allan hänryckt; detta ädelmod! Men ni tillater mig väl, att såsom säkerhet öfverlemna mitt gods åt eder?) Nej, Allano, svarade grefvinnan med en ton, som icke tälde några motsägelser, sjag skall aldrig tillåta, att du med öppna ögon rusar i förderfvet. Men ett vilkor har jag likväl och endast under det får du taga penningarnen Säg det, dyra tantes, bedyrade Ållan, voch på förhand ord att uppfylla detovVilkoret ärs, sade lady Nessby ytterst kallblodigt, att du aldrig säger prinsen, af hvem han har erhållit penningarne.vIuru?9 ger jag er mitt utropade den unge mannen, prinsen skulle icke en gäng få lära känna sin storsinta väninna? Han skulle icke en gång veta, hvem han har att tacka för sina kommande framgångar?n vNejo. försäkrade lady Nessby, oty han far icke hafva några förpligtelser emot mig; men om penninsarne icke skulle räcka, så vet du stället, hvarest finnes mera att hemta, och jag ger dig fullkomlig tillatelse att taga så mycket du behöfver, utan att säga ett ord derom åt mig. Men icke ett ord mer om penningarne. Icke för deras skull har jag fört dig hit, utan för din Ser du detta murade runda fortfor hon, i det hon fattade den unge mannen vid handen och egen. hal? förde honom till en midt emot liggande nisch. Du tror det vara en brunn och har rätt deri. Det är en brunn, som har blifvit gräfd, för att de, som nödgades söka en säker tillflyktsort i detta hvalf, icke skulle lida brist på vatten. Men ännu en annan egendomlighet är förbunden dermed. Stig en gång tio steg nedför vindeltrappan, som för till fördjupningen härinunder. Lyft sedan upp stenen på det nionde trappsteget. Du kan Göra det med lätthet, ty den vänder sis nästan af sig sjelf. Bakom stenon finner du en gång, och denna ganz för under jorden bort till det samla pellet, hvilket, såsom du vet, står i skogen tio minuters väg häritran. Det kan komma en tid då du är i dan nöd, att du icke vet hvarest du skall dölja dig, ja, devna tid är kanske icke aflägsen; erinra dig då det gamla kapellet och tänk på, att dess altare är ihåligt, ty under det befinner sig ingången till Keuneth den starkes skatthvalf. Nu vet du allt. Fyll alltså din påse och låt oss söka hvila. kaen åen gang Följande morgon, då sir Allan Glencairn inträdde i frukostrummet, blef han icke litet förvånad att se den gamla ladyn med hennes niecer i fullständig reshabit, som om de voro i begrepp att lemna slottet Nessby. Men han erhöll genast förklaring deröfver. vVi resa ännu i dag till Edinburgho, sade lady Nessby på sitt vanliga hårda och kalla sätt, ty det skulle skada mitt rykte såsom en loyal undersåte till konung Georg den andre, om jag längre qvarstannade i dessa revolutionära trakter, midt ibland rebellernan (Forts.)