NN RT B PETER J Ni )Ya 1 berättelse Ifrån na uk ung Arthurs sa oa v. i Eöinurgh. (iU:tsS. t vILloYRAn toll i avin, fortfor AGN änne mån ob mete der, för att ball ioligart och SäkRUt kunna samtala räån ädra Detta samtal är en msg men Prinnerna mediöra ha stöt de i I 3 Ia so oh siten minat. vVIil t 1 1 : La H i fr 1: 1110 illa ter med tb Selv 07 kast. 1 ås ill likt si :N. 1. —. döv om isf vilI Get så Salles SCUAM : cn pss v j i ed Sa jr do ospetsen om Men nu ma1 I, ot 1 fö ST Ske od uvltigiaet, OCh Man is få ortara, hvem som begatt it du ; ::: ni:t skall döda de bygge UL 1. INVIIU STUHALl1 (. . 10 DRUMS ; lat dem lefva, vu jag endast Al PÄUPYL. ned en behomnyttja menade Rawlins : nIImo, tänklig skakning på hufvudet. lighet? Man na gra skjutgevär, ty de får alltså Icke skulle för mycket larm?7?) Du uppfattar saken riktigt, svarade Ålick med stor kallbiodigllet. vDIi, fourtiar Rawdas lika kallbloi det han äter nedsatte sig på sia stol, fruktar jad, att de femtio guineerna icke skola göra nagol iche, du OM ivarlöre påÖ auningesnäle skurk ? ropade får skjukammedan jag jag Icke A ta, nölvaåndigt maste hafva fem svarade Rawlins, ör att med Llifva de bägge nånnen på klippthronen. iaCCLU, örver Betänk, att Sokerhet herre de harva fördelen ut terrängen för sig. du hafva dis ut. ullförl! tl vaste vllvilka vill med frågade Alick ha Naturligtvis de bland mist folky, svarade Hawhns, en De sqvaliva Har så A sour en tiilsluten dörr, men man mäste visligen stoppa till ) Yr på di:inn p lura mycket begär du alltså tillSanlituns 2 Tio guineer åt hvar och en af mina pojkar och femtilo at mig, gör huudra i ett för allto Afujordt utropade Alick Campbell. Men skynda dig nu att kalla tillseinwans ditt folk, ty det är vid A — ju göra. himlen ingen tid att förlora. Jag skall invänta dig har. Tjenaren i lady Nessbys livre, som så ihärdigt förföljt sir Alick, hade ända tills detta ögonblick lyssnat utanför dörren, och ingenting hade undgatt honom al det som sades derinne. Men 7 nu hade han hört nog, och derföre skyndade han, så fort som haus sotter kunde bära honom, tillbaka till sin herrskariunas palats. Ilan skyndade till balsalen och framträdde utan krus till lady Nessby, tör att tillhviska henne några ord; knappt hade hon likväl afbört havs berättelse, förr än hon hältigt upprörd steg upp och betallde tjenaren att i hennes uwnn uppsöka lairden af Glaschelles, hvarefter hon skyndsamt begaf sig till Några later framför sina privatrum. inn sdunre stod tlairden henne. oLalrd, hvilket farligt uppdrag har rott min 101 slåAtimr Allan Glentill ni anfört culri? bon honom mäötes med ca hälti S01: Man annars icke var van alt se hos hbeune. Min dyra grervinna, ni talar i gåtorp, svarade lalrden kallblodigt. Om ni vill att jag skall första eder, så måste ni uttrycka er tydligare. NU är det ingen tid till förställning., utropade grefvinnan ännu lisligare än förut. För omkring erqvart Sedaån var ni med Grahame, hhirske ech -äade I ett Cerderob-rom, för att med hvarandra. kusin Allan och nagra farliga papper, samtala ni i hemlighet Dit lomnade han lockade min honom nu vid midnatten skulle ofåt elt sändebud fran StuarSom vorlemna tarne på den kliphspets, som man kalArthurs thron. År detta icke 2 lar kung sann t eller v.Jn nu cjo, sade lairdon med oförställd ovilja, att man af ; visste ända tills i ed: För framtiden ... 1 Omvilven al spioner?. afbröt hosom var så haltigt uppat hus är omaifven spioner. nom ladyn, att hon stampadle med foten i golfvet. Vet ni vu, hvad det handlar Jag uppdrog af mina tjenare, på hvilken Jag rörd om? at en kuude lita, att under hela aftonen lemna Alick Campbell ur sigte, ty jag har orsaker icke att i hvarje förballande misstro denbroders nu, huru Ålick, och de ne, charu han är min son. Denune straxt så min tjenare sax det ni i garderobs-run-. i efter andra fördvunuit uct, dolde sig det lyssna ansa bordet vid dörren, för på Ilan vidare, da konferens slutat Allan skyndat bort med pappestörtade till slottet, att uppSena Rawlins, hans manga under att huru och er. såg Ålick, eder ron, för den medbroder söka så daliga handlinoch han hörde slutligen, hurn dessa hedersmän med bägge algjorde hvaravdra att fversalla sr Yllan ech den, som han skulle träffa på kung Arthurs thron, och med vald frantaga dem de högförrädiska papperen, ja i nödfall mörda dem, om de icke kunde få papperen på annat sätt Ända tills nu hade den gamle lairden lyssnat med en spotsk och lugn min; men nu rakade han på en gång i eld och lagor. Djefvul och helveten. skrek han, HUnna de det? Och de bägge skurkarne äro färdiga att utföra sitt förslag! Mon, så sannt jag lefver, de skola icke få det, äfven om de blefvo understödda af ett helt kompani rödrockar. Jag tackar eder, lady; ar hjertat tackar jag eder och ber er förlåta de dumma och orättvisa misstankar, som jag i början hyste; annars komma vi men nu farväl, ty for sentiy llan vände sig skyndsamt till dörren; men grefvinman höll honom tillbaka. IIvilka matt och stex ämnar ni tage ? ropade hon. Cjör icke olyekan större och lat mig atmiastone vela ... 1 För böfveln, replikerade den gamle herrn, våldsamt lösslitande sig, det gifvos blott ett medel och det heter: Vald mot vald. Lill all lycka belinna sig och huset, hvarest jag kan träffa dem... Lindsexis Cleytons med staden och jag känner värdsMesa förstod icke ladyn, ty den liflige gamle VLaronen befann sig redån,