Norrländska Korrespondenten – 7 juni 1867, sida 2

så ett nytt git profes: örutom be rerats till i). operan rligare bis ör inteds nåfwobref rstädes, hr Hedemora cheerlnutg irnes erers nsten af te er: ffYrTE: ingens bir erna, bar omt, hwil e metlemltagit, för: ers skydd 3: bildmnas42 öre. — tå-peltafermt, bar ta Davitsllös fturer 00 rer och h barn 77 o fommn: enhällint roånig anål till den ande. Mycle by erkänt fia ned under senter till: ilaaderote na afvapas tsrätt ten raffarbete. ratur har Råtte ter: hafwa når t få bar som nu i uni. a nyheten farten här tyg infoms ännu, när , har ej nås ndt, ehuru nund idag tffops-fpels ör de meft lrilt befölt. ingar lära ten. På , taga mi uppmärt-fpettallet, ör samma tt skäl före lrikt befölt förmiddar it on 120 er namnet vacker fonästaren J. lagen samt C. Bä detsamma. na insatta. i år gått beraninggnmanträde nee fHRFid nlafs — Utnämude. Kongl. maj:t har den 4 Juni behagat ntnämna följande: till vide vare af kongl. swärde orden: f. d fape tenen mid kongl. Jemtlands föitjägares får, taptenen i armeen Albrecht Emar nuel Behm; kaptenen mid tonal. Wefter: norrlands bewärings-bataljon Gustaf Fr. Julius Midlfelot. Till tommendör af tonal. nordftjernesorden: i Westernorrlands län, rird. af konal. norrstjerne orren Ernst Augnit Weidenhielm. Till kommendör i andliga ftåns det of kongl. nortitjernesorven: biskopen öfwer Hernösants stift, leramoten af kongl. nordfijerne-orden, theologie och ilosofie roktorn Anders Fredrik Bedman. Till riddore af kongl. nordstjerneorden: landssetreteraren i Jemtlands län Per Gottlieb Rissler. — Om nöder inom Westerbottrus län, skrifwer Umcåbladet: J närwarande igonblick torde föterlis gen på nedre landet inom Westerbottens län intet ämne mera sysselsätta allmän: na uppmärlsamhelen än det närwarande bedröfliga tillstäntet bland ortens fatti: fare befolkning, fon under ven nyss för: flutna wintern måst befämpa ett af be hardaste år ven haft att genomlefwa och ännu med bekymmer fer den närmaste tiden an. J ret förra hänseendet inne: höll denna toning för tre weckor sedan en kort framställning, som en och annan welat anse wara nog mörkt tecknat; men härmed må wara huru som helst, så är dock oweder, ägligt, att mycken nöd råder bland den fattigare befolkningen ide als lenast för nenniskorna sjelfwa, utan jem: wäl för loskapen. Sevan tess hafwa wäl förhållandena få till miva blifvit förbättrade, att staten tvärt emellan med undjättninag:hjelp till ett belopp af 8,500 rer rmt, fom utan återbetalningsffylrighet blifwit utlemnadt till landåtkommunerna, och att från Finland hitkfom: mit någet öfwer 4,600 pund rågmjöl, som tilljammanslagdt med den här på platsen förut warande tillgången på mjöl eller spannmål utajorde ett förråd af 8 eller kögst 9,000 lispund. Största re len häraf har under de sista 14 dagarne afgätt till olifa velar i länet, och bristen på dessa artillar börjar åter bettar gas, emedan förråderna nu åter äro i det närmaste flutjälva. Det är också helt naturligt, att detta förråd ej kunde wara tillräcktigt för tiden intill fjöfar: tens öppnande, då man ketänker, att de nödlitonde socknarne hysa en folkmänad ef mer än 47,600 menniskor och att om endast tiondedelen af dessa behöfwa hjelp, få äro 9,000 pund mjöl af ringa bety: delse i förhållande till behofwerna un: ver en månad eller sex weckor. Wi baf: wa i denna stund liggande framför of åtskilliga enskilta bref, hwarutur ett el: ler annat udrag ide fan wara ur mä gen att anföra, dels emedan de gifwa ett begrepp om tillståndet på flere ställen, dels och af ten anuletninp, ott de bäft belysa wåra förra uppnifter i detta fora: liga ämne. Så t. ex skrifwer en den 19 sistl. Maj: Men omständigheter fun: ua gifwas, att nöd — ja werllig nöd råder detta oaftadt (u. b. fattinwårdens mellankomst) på fina ställen, helst måns ga af blyasamhet icke wilja anmäla sig att komma i ätnjutande af sattiabidrag, utan förr liva brijt på allt Det fwås raste anser jag ligaa deruti, att mång: den af menniskor warit nödsakade att i od) för matbrist förstöra fin sid. Hwar skall såran kunna erhållas, då krediten är slut och penningar ej finnas? SÅ dane ha ju ett aifwet misswäxtår att wänta. Foderbristen är stor, ifynnere landtshöfringen bet i öfra delen af socknen, ech lära ra hästar efter hwad jag hört waraf diga att swälta ihjäl. En annan ver ben 21: Ofwerdviften (2) i ber teljen är utan twifwel redan förswe nen, emedan ytterligare några bhåj ljutit bungersdöden och matbristen b för menniskor och boskap för hwarje i tilltager, under det att utfigterna cländets afhjelpande, beklagligt nog, s vare förswåras än underlättas al handen warande falla wärerlek. Ån kan nöden dock ej sänas hafwa (åtm stone här nere på AWA öfwerst dit uthålliahetens gräns, men får n ide snarligen wänta en gynnsam o kastning i wätcerleken, vå är det få wärdt, att hungersnören, ja lanske bi gersböden står of för törren. En tr je under ven 22: Emellertid står beklagligt illa till med matförräder härstädes; ännu tror jag bod att b fen fått wara i fred för sockenboer men snart nog torde ren få tilltag En annan sorglig sita a saken är d att utsädes spannmålen måste anlit få att många länenheter lomma tre gen att bli ofårta. Man har wioef ligen goda utsigter om ett lofwande men det båtar ju föga, då menniffor ej ha något att få med. Lägges här en ofantlig höbrist, fen man göra fig föreställning om tet bleka eländet, s med hwarje tag tilltager. En rys mängd med tiggare genomtåga sockn Här finnes för närwarande ej en s mjöl eller en tunna forn att få föp En fjerde skrifwer under ten 25: wara trakter råter, till följe af den ih diga wintren, en orowäckande brist lifsförnödenheter, od derom skulle mört tafta funna framläggas, men dana målningar behaga ej dem, fom trig warit i tilljälle fe ven fattiges lägenhet på nära hål; dersöre bäst, aldrig wirröra eller omnämna dyl ämnen, de må nu wara af än aldrig behjertanswärd beffoffenhet. Eu få under den 19: Den swåra hungersn som råder här i seck iar båte bland m niskor och boskap, börjar blifwa gräs emedan alla förråder äro upprymda de bättre bemedlade blijwa uppätna bettlante. -— — Wäl fe mi nu ett parti ryskt mjöl kommit till Um men förmota, att det är slut innan hinna tit. J Ckellefteå finnes int O. s. w. Aj ungefär enahanda innehåll äro till tugus bshre inkomna berättelser dels från kronobetjeningen, dels f tommunal-styrelserna. Alla äro re slämmiga deruti, att en owanlig nöd ter bland besolkningen, synnerliga fjellbygderna. Störst synes likwil den wara inom Burträsks socken, hw ifrån frono-längman Hammarberg e talar, att från några fjellbyar in hans distrikt hos honom infunnit sig deputation, hwilken efter sedan bya noga öfwerräknat sina tillgångar på nadsmedel och kommit till den öfwer gelse, att dessa icke woro tillräckliga uppehålla lifwet hos alla i behof nöd stadda, afsändt depntationen, s begärde både räd och hjelp. Met rtå i ögonen hade deputationen omtalat, ru familjer der i trakten finnas, f sökt uppehålla lifwet genom att rent gnaga bark ifrån trär, tilläggande I wid, att detta fan wäl ändå gå för för fullwuxna personer, men små bi tunna ide ens tugga tylit föda, min lefwa deraf. När man läser tdessa och tylika rättelser och widare hör omtalas hu ——jä—— sin Allee sam såsam Jadu Nosgchvo man cknlle kanske här få tijlfälle