Lady Nessby. En berättelse från upproret i Skottland år 1745. I. Emissarien från Frankrike. (Ports. fr. n:r 43.) vLady Nessby, min dyra tantes, utropade han med af vrede röda kinder, ynu, då jag inträder i palatset, kommer en rödrock med sex af Duncan Forbes stadstjenare till porten och fordrar inträde, emedan misstankar voro tör handen, att en förklädd emissarie, som kommit öfver hafvet, och hvilken han hela dagen förföljt, smygit sig in i huset. Naturligtvis slog jag igen dörren midt för hans näsa, ty dessa snoxhundars oförskämdhet gär likval till sluts för långt. Vid himlen, icke en gang ett palats tillhörigt en skottsk pär, hvilken endast kan dömmas af sina egna medpärer, blir förskonadt för deras besök ... IIab afbröt han sig plötsligt, i det han från vrede öfversick till den djupaste förvåning, då han nu seende sig omkring varseblef den unge Crawford. Vid den helige Duncan, huru har rödrocken kommit hit in? Han ville säga mera, men en sträng blick af den gamla ladyn tystade honom,