behöfwer 750 eller 1,000 rdr och anlitar dubbla kommissionärer, får jag wara nöjd om ide de billiga rilsbankåpenningarne, lyckligt och wäl från pofttontoret belomna, kosta mig 8, 9, kanske 10 procent. Men det är en humbug, fom föga an står rilsbanken, att lolettera med låg ränta på papperet och utlemna några af de fal tifft dyraste Pengar. Huru opinionswinden i landet, Hwilfen sållan far will, blåser i denna håga, det fan rik banlen fe på hwad man lunde lalla ränteföljarne, landsortens enskilda banfer. Månne någon af dem har uraitlåtit att redan beslinta asskaffande af tjenustemännens snasliga rätt att ockra rå bans lens under? Näppeligen har Swerges rilsbant, sedan åldre bantottrojer hunnit tillandagå, någon enda efterlitnare i den wägen! Wore det olämpligt månne att Smecrges ritsbant afwen i detta affeende oför: tölvadt toge exempel af de obetydliga proceuterianftalterna här och hwar? Metoden är enie!: gif tjenstemännen till: räckliga kontanta löner, men förbjud dem att wara handtlangare mot provision Åt allmänheten! Lagg bort onödig förnäm het och låt baniens funder wända fig dir relt till Swerges ritsbank, såsom till en annan bank. Mian bör då ide tlaga, äf wen om, i bistra penningetider, Swerges rilsbanf nödsallswis med någon procent finner fig böra höja räntan, för att derigenom bli i tillfalle att öla — icke för: lora en god del af — fitt rörelfetavitat och tunna bereda lånesölande i allmänhet, icke blott den sörstrommande eller gynnas de, någon uncföttning. EStulle rigbanfens penningar då möjligen nagon gångi swär penningenöd blifwa lita få dyra, fom de nu äro uid öswerflod i banttassorna, få lommer winsten ätminstone riisbanten, det allmänna — icke enskilde ockrare i riisbantens tjenst — till godo. — Claryslytteläger. Eatiat Karls: krona starphytte-Joreningo tilltännagif: wante, är nu tefinitivt afajorrt, att samiliga stärpstytte öreningar mom Ver kinge stola under pinaftevagarna, ten 9 och 10 i tenna m nad, sammandragas till öfmngeläger å slätten mellan Brets åtra ech Kalleberna nära Ronneby. — Kommunalbes:attuingen. I Götes borg bar ett möte hautrts mer rem, som ide äro nöjta mer tet nuwarante jättet. för tommunalskatternas utgåente. Mötet beslöt, att en tomits stune tills sättas, hwilten bör till ett blijwanre möte inlemna förslag till förändring i tem. munalbeskattningen. Hör landtbrulare. Wid k. landte brulsalademiens sernaste sammantomst fås ste prof. A. Mäller uppmärlsamheten på den höga halten af mineralämnen, som genom analys funnits sjolärets gröda. Huruwida denna egendomlighet är en ibland de flera orsafser, fom göra, att oz dret under wåtår är mindre södande än under torra somrar, wet man ide; i lyckligaste fallet är den lilgiltig för ireatuven, men den är icke lilgiltig för återn. Genom den ymniga nederbörden, måhända oc genom öiad tillförfel af ammoniat och salpetersyra ur luften, har i matjorden en owanligt stor mängd mineralämnen blifz mit gjord löslig och med wäxtalstren bort förd. Wid en förståndig hushållning frans nar wisserligen denna del af landtmans nens rörelselapital på egendomen, men den fattas för innewarande års gröda. En llok jordbrutare borde dersöre wara betäntt på att efter wåta somrar rilligare än eljest ersätta åkern den lidna förlusten genom lämplig gödning både till sådd och på gräswallar. Gödningsämnen funna