i — 3E—— omkring på Wettern till dramatisk upp: byggelse för, Hjo, Grenna, Astersund, Motala od) Öteshög, och hr Cbarles Beckman slutligen å lastpråmen LPums paciwagabuntus söka ro upp fia genom förest:ällningar i Gamla Löröfe, Kengelf, Lilla Eret och Trollhättan. Skulle teesa nantiskt-tramatiska expeditioner ide Trös nas mer påräknad frumgång, hwad mer, få more tet wäl icke första gangen fom wåra lanteorts tirektörer tagit fia mwatten öfwer hufwurtet eller funnit fig firad: fatta. — Franska tidningen Patrie omnämner, att wid werldsexpositionen i Paris finnes blod af malmer från Dannemora, Pers bergs, Stribergs, Norbergs och Gränges: bergets gruswesält samt profwer på ftångs jern från Motala, Finspong, Nyby, Sus rahammar, Kloster, Stora Kopparberget, Hellefors, Furudal och Gelliwara. Wilmanshyttans Orut har utftällt Uchatiistäl, fom är mycket lämpligt för tillmertning af mejslar, stampar och grufwehammare samt Kihlafors och Swanå gewärspipor af jern och Fagerfta oh Dannemora får dana af Besemerstål. — En smittosam bostapspest har ut: brutit i Tystland, synnerligast i tratten af Franlfurt. — Oct länge wäntade indianssa sriget i Nordamerita rajar nu i hela sin förfärande mildhet. Langs hela gränsen ans gripas nybiyggarne of indianerna. De ta in och uppbranna byar, skalpera de hwita och sijäla allt hwad de tunna tomma ös wer. Förenta Staterna ha nu slickat twå militära expeditioner emot dem. — Ny atlantisk telegraflabel. Åjwen Frantrite stau snart ega Pn nandarlans tista tabel. Ett bolag är nemligen un: der regeringeno aufpicier på wäg alt bilras jör att asiattomma telegrufförs bintelse mellan ve bara tentinenterna. Kubeln stulle tomma att rutga Jran Brest och terifran sträckas til jransta rtotenien ön S:t Pierre, belägen wid inloppet till S:t Lorenzo wiken, samt wicare till Hur UHux, huJnucstaten I Nya Stottland och termed på nortameritanstt omräte. Man boppas utt, Jawita re nötiga Pennins gerne kunna ansi ffas, vetan om 18 må nacer tunna ha jquulbortat ret stora Jjbrelaget. — — Eällstapet Swea i Chikago hade en tag i stutet ap April en soearc före nad med maskerat, ven sista tör föjons gen. Den egte rum i ret s. k. Tysta öbnjet. Samlingen bested uteslutante af Sweas metlemmar, tess tamer och in: bjudne gäster, jamt uppgick till omtring 300 persener. På gaheriet, tit biljetter jäåltes, woro omtring 100. Festen war ven mest lyckade, fom Swenskarne någons sin hajt i Chitago. Salen war fmut: Jullt tetorerar. J fonden syntes en trans: parent, föreställante Swea sittante på sin tron på sjellen mer stjernkrenan kring guftgult här. Transparenten war omgifwen af eu grön trans mer gula och bla draperier, och oswanför densamma swäfwade bland molnen amerilanska tre nen med den stjiernrandate ffölven och emblemer. Mictemot wero Sweriges, Norges och Danmarks wapen omaifna af natienal-flagger. Stora, präktiga faner, representerande te fyra nationerna, tefererate faleng sitor omwexlarte mer gröna kransar, kulörta lampor och etaliga små flangor af alla flag. Wit hwarje pelare, som uppbär läktaren, stor ett siätligt aranträr, och allt detta, förenart med gasglägornas bländande sken, gaf Åt tet hela en mågisk och imponerande an: blid. Nere i salen båljare den stora massan af maskerate och emaskerade nä ster. De förras antal war stort, och blond dem sågos många dyrbara och smaffulla träater. Aj damerna bemärkte man isynnerhet snötrottningen, en bes swärjerska, Diana, klärr i grönt och guld, stjernrontade banerct, marketenterskor i fwanssa och nerska färgerna, Tyrelskor, Jndianskor, byntar, brurflickor från alla werltens tantar, Jrlänrskor och en otalig maesa antra, alla smalfulit ttädta och wäl karalteriserade. war en Jndian ven bäst maskerade, ter: näsft en i en drägt från 1600-talet i gult och blått, ett par yankees, en herre i bomull, en bondtaplan m. fl. Allt wann erkännante. Brorsclotten af bifallet till fom dock Sweas sångförenine7, bestående af omkrina trettio ungherrar. — Herrar Clausen och Enaström, bwilka målat och anordnat dekorattonerna, erhälla ampla loford af VESwenffa Ameritanaren. Den panslavistiska kongressen i Mostan. — Under det man i westra och mellersta Europa nästan uteslutande sy selsätter jig med refsultaterna af den nyss slutade fon: ferensen i vondon samt weridsutftällnins gen i Paris, är de ssavista joltjtammars nes uppmarisamhet för narwarande före: trateswis hänwånd på den panslaristiska kongress, som seran den 2 Meaj har warit samlad i Rysslands gamla hufwudsstad Mer stau. Nedan i fjol utfärdade ryffa res tenstapomän en inbjudning till en stor etnograsisk utställning i Moskan, hwitten slulte representera alla slavisla foltftame mar, ända från slavenerna och serberna till innehyggarne i den yttersta norden. Forslaget tilt denna ethnografisia tongress blef nästan öswerallt upptagen med for wårma och har esterhano ombildat fig till en sammantomst af slavista delegerade från alla lander, hwilla har utwexla sina tanz lar od) inyta fina sörbindelfser på samma fatt, sjom det i få många år har slett wid nationella sammantomster i andra lander. Det fom gijwer sammaniomften i Meosfan en förölad betydelse är den ifwer, Bwars med sjelswa regeringen vd ver ofsiciöja rysla pressen har understoet detta jure tag, med uttrycktig betoning al, att RyR land är alla staviska fiamn:ars starta wurn och) bestyodare emot hwarje fortryck, fan husihten sioa det an må lomma. Zjelywa den ethnografista utstallningen, hwitten stitoras sasom mycket sullstunoig och ins tressant, bar retan warit sarbig i April måönad och öppnades i Pasäwedan under storsursten Wladimir Alexanorowitschs ovdz söranceslap. Den 2 Maj jar tejjar Alexander, titlita med storfsursten tbrontolja: ven och hans unga gemal Maria Feovos rowna, begiswit fig till Miojlau, der de funnit ett utomordentiigt enthusiastistt mottaganvde. Det sätt, hwarpa ve ryja organerna uppsatta betydelsen af ben punz slevistista tongressen sramgar ibland annat of Yttranden Jjom söretomma i tidningeu sNRoftau för ven I April. Efter att hasfwa meddelat, att ensamt från Åsterrile ffulleins träffa 40 a 45 slavista delegerade (czecher, slovaler, mähriska slaver, lrcater, slovener o. s. w.) för att besöla utsmllningen samt att man i Petersburg redan träffat for: artade förberedelser fill deras feftliga mot: tagande, framhåller den rysia organen, att sammantomsten söljattligen äfwen är af stor politist betydelse, då den reprejentevar ett förbund af 80 millioner sjaver, af hwilsa omtring 30 millioner lefwa utans för Rrflands politiska gränser. Ar 1848 hade slaverna för sörsta gongen sörfölt fålla en kongress i Prag, men den hade förbliswit utan betydelje, då den mältigar ste folissommen, den riska, icke hade del: tagit deri. Det war denna stam, som mäste göra deto, svarade lady Nessby torrt. Med orden: Öbet är alltsa af längtan till ett fädernesland, hvilket ni Bland herrarne hade ffapat och hwars 1 beffydda fin turkfiskt och blott alla w på panslavic riffa missio emot sina sene timma maningar t blifwit utbre den talrisa rike och Ti turligtwis I dersfärlek ac 1862 od) 17 viffa stamm sänta till I framstående tabiliteter fr Böhmen ock naste walen förandet af rile åter h till en unde stor glädje I taga i long April förile ganen Io miska natio wärn för si nans sjelsst denna ställi till den må i alla czechi slavista stan tigt slaviskt tas från Pr regeringen I omtostnader Warschau ov en deputatit lomiten för derna från traffade an nalpartiet i i Prag, der med de czeck ära för hon ner och galc Prag, hwar fia lunoer f törade, bar burg, der dagar. Ute ben förbere stullningar och handels sterna. Ejt stan skulle burg till Ki rettionen seÖ wiljat gäste ren i sörsta lorrespondei rörelse, som komst har s slaverna, oc lerna i Bo på flera ft gade fill c dbeföfa utstö penningar. ligtwi icke slavistiska ri icke blott fö för hela det Frutsä: läsarinnor, att böra ix om ESweri i öfwersält ämne, insä AG— c ee n — —— — utan äfven på sonens hufvud. Om jag icke vill kompromettera min kungliga herres sak, sa maste jag nödvänten, ända diga hand före fort I