Lady Nessby. En berättelse från upproret i Skottland år 1745. (Ur Norrlands-Posten). I Emissarien från Frankrike. Den siste Stuart är för längesedan död i landsflykt, men likväl girves det i Skottland blott få gamla adliga familjer, som icke hålla den oåyckliga konungaslägtens minne i djup vördnad. Och knyta sig icke så många minnen vid detta namn, att det ej så snart kan glömmas? Voro icke de flesta baroneter och adliga hus i Skottland med så innerliga band fästade vid der Stuartska sligten, att det syntes hardt nära omöjligt att lösa dem! Satte icke ända tills för kort tid sedan alla de, som hade sitt hem på andra sidan om Tveed, sin stolthet i att bilda ett eget rike, att i seder och bruk, liksom i religion och lagar fullkomligt skilja sig ifrån Engelsmännen! Naturligtvis var denna tillazifvenket för hundra ar eller längre tillvaka mycket större än nu; ty da för tiden lefde ännu afkomlingar af det fördrifna konungahuset, och ehuru förbindelsen med dem var belagd med strängt straff, så blef den likväl ständigt i benlighet underhallen. Dessutom upprörde