Norrländska Korrespondenten – 24 maj 1867, sida 1

Iitrikes. Danmark. Härstädes har en hustru, moder fil 13 barn, dött, efter tid dygns obeskrifliga plågor till följe af en galen katts Dett. T vffland. Konungen af Preussen reser till Paris den 3 Juni, och kejsaren af Ryssland skall sammanträffa med kronprinsen den I Juni i Cöln. Wien. Wid riksrådets öppnande betdnade båda husens presidenter i sina tal särskildt nödwändigheten att endrägtigt wersa för Lsterrikes matt, författningens ostörda upprätthållande, lita rättigheter för de olika nationalitaterna oh trosbekännelserna samt försoning med Ungern NMordd. alla. Ztg-betwiflar att Eng land föreslagit en allmän afwäpning, enär konferensen på förhand hade beflittat att endast behandla ren luxemburgska frågan, och dassutom ett ärenute af jå allmän eurcpeiff natur ide gerna fan vis. kuteras utan alla makternas deltagande. Men skulle frågan på allwar komma å bane, menar tidningen, få måste Frank: rike göra början med att afwäpna, enär ännu bestäntigt underråttelser inlöpa om fortsatta krigsrustningar från franska regeringens sira. I fin politiska öfwers fist yttrar samma blar: IMIMeran tonfes rensen i London sänes hafwa wäckt fråga om allmän afwäpning, erfares nästan från alla håll, att regeringarna med största ifwer arbeta på att uppbringa fina ftrivetrafter till största möjliga böjd. IArmecnd organifation har blifvit ven allmänna löfen icke blott för fontinetr: tala matter, utan äfwen för Enatand Wien. Furst Carl Auersperg har blifwit utnämnd till president i berres huset och Giskra i unrerbuset. Polen. Hwarje dam, som bär en swart och rödrandig lrinolin, straffas med sängelse eller böter. Polisen i Warschan har hos kramhandlare lagt beslag på en mängd dylila krinoliner, hwillas bårande anses fom politisk demonstratien, emedan rödt är em af Polens nationalfärger, oc de swarta ränderna då skulle tunna häntyda på sorg efter de i kriget sallne. i Svantrite. Monitören tilltännagifwer att regeringen, på arund af en i Tyskland, fynnere ligast omfring Frankfurt, utbruten fmittosam kreaturs-sjukrom, förbjuvit införfet af boskap, fristt och terkart ferer samt spillnina utmed hela östra gräusen ända till Sawoyen. Debatte omtalar, att framftätlnins gar ånyo afgifwits till Porten i Cantias frågan, dock ide kollettiva, utan uteflur tande från Frankrikes fira. Fuad Par scha försäkrar, att Porten eger medel i fin hand att undertrycka upproret. Regeringen slall med det första meddela lammaren Londonerfördraget samt tiffåter diskussion öfwer de genom detsamma reglerade förhållanden. Aftomnonitörew? omtalar, att krigsministern på kejsarens befallning låtit nedsätta friföpningsfumman från 3,000 till 2,500 fr. Enligt Patrie har deputerade lammarens kommission i fråga om armereformen antagit fiffran 800.000 för detta år, men mid: häller kammarens rättighet att för nästa år faftälla kontingenten. Lo France för den 17 dennes met. delar, att kejsar Napoleon samma dag och koenungen af Preusfsen dagen förut undertecknot Londenerförrraget. Enligt Patrie förestår ratififatios nernas utwexling. I onerans eler thorgdags skulle ett ytterligare konferenssammanträde afsluta ve sista formaliteterna. England. London. 1865 åre kabel har, troligen