Norrländska Korrespondenten – 10 maj 1867, sida 2

Jnwigningeakten gynnades af det herr. ligaste wäder och skall länge fortlefwa de närwarandes minne. Sjelswa monnmentet, fom är upprest på stadennuwarande promenadplats, I fyrkans, skolhusets och landtitatsembetshus feta närhet, eller på samma ställe der ges neral von Döbeln Höll sitt minneSmwärra tal wid Swenskars och Finnars skilismessa, är af jern på en hög wiedestal af granit, och Far följande af besturelsen för detfams mas uppförande söreslagna och af weders vörard: alademi utan ändrirg godlända inskrivion: Den förenade swensåfinsta frigslären uprlästes och hemförlofwades hör ter 8 Oltober 1809 af friherre (Georg Carl von Döbeln, De tappres minne, det leswer. Kostnaden för monnmentet, omkring 3.000 rör, är till största delen åftadtoms nen genom insamling, söranstaltad af bes styrelsen, hwilten utgjorts af theol. doltorn och tommendören Grasström, borgs mäåstare Rothoff, löjtnant Hörnell och bol trickare Lindroth. Ärlitelten Törnawist har utfört vitnin gen, har Bolinder i Stockholm den finare och Hörnefonss bruk den gryfre giutningen, samt löjtnant Hörnell ledt arbetet här på platfen med minneswårdens uppsörande samt arrangementet för dess inwigning, — Mormonerna i Fredriksbald. En mormonprejt, skrädderiarbetaren Nielsen, har en längre tid hallit nmormonfamman: lomster i Fredritshald med föredrag hwarje söndag och onsdag. I höstas blef wår sträddare dömd till böter för att hafwa döpt ett fruntimmer, och nyligen war han också upptallad i polislammaren, der han förständigades att upphöra med sitt före funnaunde of mormonläran. DÅ han der: på swarade, att detta berodde rå hwad hans biskop, Larsen, en fåfom mormopres dilant tänd f. d. skeppare från Risör, ålade honom, lät man honom sörstå, att han blefwe hättad, derest han ide sörhölle sig stilla, och nu gick han slutligen in derpå. Derester blef biffopen och proseten Larsen inlallad och åtspord, om han förs lunnade mormonismen, hwiltet han bes swarade jalande samt tillade, att han hade utsatt en mormonsammankomst till långs sredagen. Aoministratorn sörbjöd honom att fortsätta sitt preditande; men detta förbud wille han ide respeltera; och då administratorn i anledning deraf anmärlte, att han i sådant fall skulle btifwa areftes vad, utbröt han: Jag låter icke arrestera mig! Aoministratorn sann, att detta trots mot lag och ofwerhet ite tunde tålas, och beslot taga fajt wederborande. Mormons biskopen, fom är en man af jättelit troppsbyggnad, blef då gripen och efter förtroifs laot motständ inatt i hältet. Det war en farlig farl att giswa fig i nappatag med. Han eger ftora fyjiffa krafter och war dessutom bewäpnad med en tjoc käpp, i hwilten war inlagd en lång dolt, fom medelst en melanit tunde ssjutas ut och begagnas såsom bajonett. Käppen tom jan syckligtwis icke i tillsälle att anwända, men begagnade i stället sina armar och ben od) set under införandet i hältet fönder poli tommissariens rock. Sednare på dagen infann sia dorgmäftas ren i mormonernas församlingsrum, der en skomakare Hansen som någon tid suttit på tutthuset, hade börjat agera predikant, sedan biskopen och presten få plötsligen hade fått förfall. Borgmästaren gjorde fort process med de församlade fifta dagarna: heliga; han befallde dem i srast as fin myndighet att atskiijas, och då några awinnor ej wille tyda, gaf han ar polisbetjent besallning att ffrifwa upp deras namn för att federAA ———LL