ve -—— MM MTV n we Te . MJ om afseende på den mängd olifa nationalfoftymer på lefwande menniskor, fom man fer öswerallt i buggnaden. Just på grund of sistnämnda företräde skilja fig dessa fi gurer lyckligt ifrån flera, fom finnas i de andra afdelningarne. — GGreat Caftern bar genomaått fin reparation i Vwerpool och afgick den 20 Mars till Newyort för att anträdva sin tjenst jom förmertare af foltwanrdringen till expesitionen i Paris. Steppeat tan i sitt nuwaranre slick uppta 3,000 pussagerare. Salonaesrummen äro ber tydligt utwitgare. Däckasalen är ett prättiat rum, 140 fot lånat och 24 fet brert, i hwiltet 500 passagerare funna spisa mittan på samma gång. Dessutom nes ret flera mindre satonger, få utt tilljamman 2,000 personer funna äta samtitiat. Deteratienerna äro utförta på tet ritane och smatjullaste sätt och heta reparationen uppstattas till 100,000 p. It. — Katalogen öfwer Parifer-erpofitionen är delad i twå volymer och räfnar ide mindre än 2,210 sicor. Till de elita upplagorna of tenna kataltog åtgå 10,000 rid papper. Natten emellan ven 31 Mars och ven I April börjades trydningen, fom werkställres i 40 förffilva preesar. Wid mittagstiten mar första upplagan, 2,500 exemplar, tryckt och häftad samt aflemnat till inrites ministern. Unter 36 timmar hade faktorn, 10 for: reftursläjare, 100 sättare och bela trycferisperfonalen i Dupcutifa trycderiet war rit i oafbruten wertsamhet. — Naegerbefollning i Newyork. De senaste statistiska uppgifterna rörande den i Åewyort bosatta afrilanska racen mederlägga på ett slåenre sätt den hittlls gängse meningen om den färgade folistammens intelletuella oförmåga. Negrerna i näm de stad, för närwarande endast 10,000 till antalet, men sör 17 år sedan 16,000, rälnas till de fredligaste och ordentligaste inwånare i hela kommunen och stå i detta asseende högt öfwer der boende irländare. Bland de swarta ha nu 20 genomgått prestseminarier och äro anställda fom ordinarie själasörjare, och har ett lika stort antal absolverat sullständig medicinsk lurs samt praktisera såsom flitigt anlitade lä kare och apotetare; 2 äro rättsnotarier, 2 idta grosshandel, 1 är alvotat, 50 inneha befattningar såsom skollärare, 6 äro ombudsmän för ve färstildta yrkena inom stammen, 25 musiter, 20 skomakare, 30 ifräddare, 500 hyrtuskar, 90 mwärdshuswärdar, 2,300 lypare, kockar o. d., 400 wäggmälare, 500 twätterskor, 100 ammor, 20 spåmän, 220 prostituerade qwinnor och omtring 250 tjuswar. Twå tidningar utgifwas af negrer och en swart poet illustrerar sumhället genom skaldestycken. Tretton negrer äro i besittning af en förmögenhet öfwerstigande 40,000 dollars. Sju negerskolor äro redan organiserade. Man ränar 82 ättenskap mellan swarta och hwita, och oaktadt irländare ljudligast lägga i dagen sin fiendtlighet mot neger stammen, är doc den ena parten i näftan alla blandade ältenskap af iriskt ursprung; få nära gränsa hat och kärlek intill fwarandra. De bästa kockar och de pålitligaste betjenter och pigor äro inom Förenta Staterna till finnandes bland den kulörta besolfningen. — En statt har anträffats på bhafsbotten mellan Weljt:-Harttleposol och Seaton Carem, i arannskapet af mrejerigårs ren Carr House i England. Under den sednare titens häftiga stormar aingo bränningarne der owanligt högt, bwar: izenom de bortspolare all sand från stranden. På en sträcka of en half mil fed ou intet annat än gyttjapölar och rullsten. Nåara arbetare gingo unrer re sernare ragarna länag kusten och bes traftare med förwånina de af floren förs orsafate förändringarna; isynnerhet för: undrave ve fia öfwer ve månna gyttiepölar, fom få plötsligt uppkommit. Ni ara af dem försökte att med täppar mäta pölarnes djur, och man märtte vå plötaligt, att man wid käpparnes uppdragande ur en pöl fick upp mynt med gyttjan. Man rengjorre nu vesfa och fann, att det war spanska dalrar, och nu började man på allwar undersöka pölen. Arbes tet lönare fia, och man fann utom iran: Ia I — . — — — — — vit dolta i fartyget och mid ftrandningen uppkastats på land. i — Om den närwarande ställningen i Norra Amerila läfsessi titninaenMalmö nya Milebanda följande: En Swensk, fom i 10 år wistats i utlandet, veraf 6 år i Westindien och setan ven 29 De: cember 18635 i Newporf, skiltrar i red. förewisade bref till fina härwarande an: förwandter stållningen i denna stora stad säsom mycket betymmerjam, samt afvåär ver Swenskar i allmänbet ratt under när: warante förbållanren utflytta till Ames rita. Enliat brefskrifwarens uppagijt hör ra i Newyort mord, stöld, mortbrand od) lonlurjer till ortningen för vagen Tusentals perfoner befinna sig utan ars bete, hwarje wecka arsketas en mänad ar: betare, fom haft anställnina wid werk: stärer och fabriter, om mid andra fabris fer arbetas endast halfwa weckan. Mja: merel och hyror stiga, weckolönen faller och skatterna blifwa att böare. Såsom ett exempel på beskattningen anföres, att om man blott ffa föpa en buntt swafwelstickor, mäjte denna wara för: sedd mer ett frimärke afen cente valör. — Kommunilationerna om 200 år. En Ameritanare, fom roar sia att iram: Hälla suppesitioner om den owissa tuntla framtiten, beffrifwer följande fen: En mans bostar i Newyort. Titen är 2067. Ett telegram bar affänrts till en tjenare, som infinner fia i en lufthalong utanför fönstret. Husbonren: Far till ESYyc Amerika och säg hr Johnson att jag skulle wara förtjust öfwer att få se bor nom hos mig på sups i afton. Bry rig icke om att taga på tia rocken. Stynta tig! — Om fem minuter kommer John tihaka. John: Hr Joynsen helsare och fore att ban skulle tomma. Han får lof att fara till Nortpolen på cit Cacnblick och tittar in här på återwänen. Husdbonden: Det är bra, John. Nu tan du draga upp tukninasmaskinen till bor: det och telearafera seran till min hustru att hr Jehnsen straxt är här. Seran fan tun taga och damma min balona; jag bar en uträttnina i London tl. 10. — John förswinner för att utföra fin herres befallningar, under det att hang husbonte far bort till Westinrien för att hemta en frisk pomerans — Watten, hwari man ej fan drunk: na. Alla resande, skrifwer en forrefpon: dent till en amerikansk tirnina, som rest wid stora Saltsjön, omtala mer förmwåning den utomorrentliga lätthet, wars med ten, fom barar i nämnrte sjö, fly: ter i wattnet der. Ålrria i mannaminne har på denna sjö upp:tått någon fara för menniskolif genom farkosters föro!yckante, ty vet är helt enkelt omösliat för ven, fom af en eller annan orsat kommer öfwer bord, att drunkna. Med händerna horfnäppta under mitt hufwud och med benen lagra i kors, flöt jag på sjöns yta med åtminstone en tredjedel af kroppen ofwan wattnet. På en wace fer sommardag skulle det ej wara ret ringaste swårt att länga er och sofwa i wattnet eller rättare på wattnet och låta wind och ström föra er, hwart de wille; ni behöfte bara eu parajoll för att bålla solstrålarne från er. Det är kfonftatee radt, att fem ämbar af sjöns watten lemna ett ämbar fast salt; mormonerna intyna sjelfwa med en mun, att så är förhållantet. Jngen, fom besöker dessa nejder, bör unrerlåta att bara i sjön, känslan of wälbefinnande i detta watten är utomortentliat herrlig och owilkorligen tror man sig swäfwa i luften. Då man går tillbaka till staren, bör den bas danre beföfa den prättiga fwafwelbatins rättningen straxt terinwit och bli befriad från de salt krusteringar, fom format fia på bonom. Stockholms bastilj. Huru? torde läsaren fråga, finnes det något i det fria Sweriges hufwudstad motswarande detta näste för offren för det fräckaste wåldswälde, fom Curosa uns der sin sista tusenåriga lamp för frihet och bildning har skådat? detta näste, dit i e lagen utan godtycket inkastade de olydliga? Ja! det finnes just ett sådant, men så mycket gemenare än detta, de franska konungarnas ewiga skamfläck, som i wår bastilj i Stockholm in ättas medlemmar af ser; snart står denna bastilj gapa wer oss alla, som icke fly landet. icke längesedan en allmän ållagare att utgifwaren af landets största Fädernerandet skulle hältas såsom de laga spåselsättning. Hafwa träl kicatur wisat fig någonsin willig att utwidga sitt wälde? Will du j bastilj? gack upp till slutet af storbrultsgatan på Södermalm om du je det näste, fom för Stockholms llass framhaller bilden af ett werkl wete på jorden såsom fifta wedere gen för allt det arbete, all den fn alla de försatelser den egnat det ot mafte of samhällen. Då don ålder då samhället borde belöna arbetare dor med ett fridens och hwilans h stas han in i ett helwete, der har bade till tropp och själ. Hafwen sett dessa arbetsinrättningens om warelser? degsa af polismalten om dömde? J ifrare mot djurplågeri, ten dem! hwilla kläder! hwilla hwillen sysselsattning! att i ke Sto stad sullmättige skickat dem med fin kärror att söreställa eller repre Stockholms lycksalighet på Parifer ningen? slodon med träbottnar, i tnappaft en lindansare sfulle lunn balansen. Rock, mössa, linonxor oc ta af en färg, att endast ränstenen kunnat begagnas till typ, allt af senhet att icke ffydsa mot söld, me mer än Sanlt Erits tagelskjorta, I wederbörande tydas hafwa tagit ti ster. Dessa uslingar, få utstyrda, osfäliga djur spänna sig för och oantligt stora dyngkärror, inneh lass för twenne hästar. Den ryske hade på sin tid wida bättre än de betshusets olycksalige; de, hwilka fogden Jösse E: ifsson spände för fen, hade det ide få illa fom des beriens fångar hafwa det bättre än hwad hafwa de gjort? Jag har nämnt det; de hetas salna tlaga fättning oc) hafwa ej begått någo att de funna wara så lyckliga att på fästning. Detta träldomsarbete ä fusfeljättning för menniskor i de der djurplågeri är belagdt med ganf straff. Jag nttrade: wår bastilj n hion borde skickas till werldsexposit Karis; åh nej! de exponeras dagti wåra gator, för fremling och lan! tillräckligt. Hwad landsmännen weta de sjelfwa. Utländningarna ej säga annat än: sörbannelse öfr land, der menniskor så behandlas, fallt olyckligt det folk och de mä kunna tåla, att deras bröder få dh de äro redan mogna för den ryske piskan. Men, läsarc! detta wåld 1 gränsad tid sträcker sig ej blott till nen, utan äfwen till qwinnan och de o safer jag nämnt. För ett sedan dömdes en flicka Sofia Erils arbetshuset dersöre, att hon wågat a en poliskonstapel, som welat walofö nes qwinliga ära. Kunde den f awinnan behandlas sämre, om hon sackerna bortfördes som trälinn Don? Taniar om den betryckta och tynar luniera ställning, hwari större de landets innewånare under de se tiotalen år inwecklats. Källan till vetta onda ligaer welaktigt deri, att till stor til (4 ningen wisat fia ogynnsam emot jorrbrukaren och fabrikanten fom mänhet emot ren flafs af befolfr hwilken har fin bufwursakliaaste dom i arbetet; betrycket har ice a drabbat de få intivider, bwilfa böra priser köpt eller arrender. enendom, utan äfwen vem, som låga priser teraf blifwit egare ell penent, samt oklanderligt skött si färer, men, tywärr, hwarten kunn utse eller ana ten höra räntestegi det ockersystem, som år efter ann tit sig förspörja samt befordrat ningar och konturser i en orowå arad. En bög onaturlig räntef elyckliga werels och borgens.systemet stad krerit och arbetsförtienst, samt börliat öfade båte rirekta och im skatter, till ej ringa del anwånda aflöna innehafware af öfwerflörig