temetel. Men planteringar äro te enta wertsamma, ty re förtära toljyran från mennisler och tiur samt ac ijstället syre, lijefrutt, ur fin arönska. eywen med rötterna bra de ur jorren ve beftånter delar, som förgijta henne och isynnerhet wattnet. Enaelemän och Helländare, fom utbitltat träterlingen i stär erna, äro oc friskere än andra. Det osunda Batavia bar unrgått febrar och farsoter, ver träd planterats, och teleran war nu mild i Allxantria. der ven för 26 år seran ra: fare, rå inga träd funnos. Liksom ffogen ofta blir lätarns hänwiening, få är hwart trät ett fia stänt igt fyllande förl med ett univerjalmerel met jtärternas skatliga uttunstninaar. — Ur amerilanssa tidningen Oemlandet meddela wi följande: Owanlig lifslängd. Tant Milly, en särgad qwinna, fom förr egts af en kapt. Harris i Virginia, dog den 7 Ia: nuari i dennes residens i den höga äldern af 136 år. En annan negerqwinna, Caz rolina James, dog omlring samma tid i Richmond i en ålder of 130 år. Hon hade blott en gång warit gist och blifwit moder till 35 barn. När Richmond ut: rymdes, war hon ännn slaf. Slasparticts tidningar påstå att negrerne äro ett slägte som snart tommer att dö ut, ätminstone sedan den mwälgörande flafweriinstitutionen är slut. Då det är Ridgmond Eraminer fom förft haft dessa uppgifter, torde man kunna wara trygg för deras sanningsenlighet. — Konsnl Smidt från Amerika Har inlöpt Grubbeska fideilommisset (det s. k. Grudbens gärde) på Kungsholmen för 210,000 rdr. Det utgör omkring 66 tunnland jord, hwarmed kommer att fam manslås en inwid detsamma liggande cqendom, inköpt för 19.000 rdr. På dessa tomter ämnar konsuln efter engelskt mön: ster uppföra små förtjusande lägenheter med hwar sin trädgård. Dessa angenäma boningar lära blifva berälnade för tjenstemän eller privata familjer, som då icke behöfwa haswa grannar i gården, ty hwar och en lägenhet är berälnad för blott en samilj. En bred gata kommer här att upptagas. Den skall gå norr om och paralleit med gamla Kungsholmsbrogatan, skära Drottninggatan och gå ända fram till Hötorget. Stora Pihlska huset lä rer komma att införas och uppoffras för denna gata. — (odttöpå-barometer. En landte brulare i närbeten af staden Yort i Eng: land har upptäckt en naturlig barometer, nemligen spindelwäfwen. Då rean och blåst är i annalkande sörkortar spindeln betydligt den yttersta af de trådar, hwarmed hans wäf är utspänd, och bib:håller den så, sålänge wädret är ostadigt. Då inselten förlänger sin tråd blir det wackert wäder och till hwilken grad kan man sluta fig till af trådens olila längd. Om djur ret förblir owerlsamt är detta tecken till regn; om detsamma åter börjar att are beta medan det regnar, inträffar hastigt en förändring till wackert wäder. Spindeln ändrar fin wäf en gång i dygnet och om dessa förändringar göras fort före solnedgången blir det en wacker natt. — Danska Dagtladeta Pariferforresvondent meddelar under den 9 April följande om den fwenffenorffa afdelnins gen wid expositionen i Paris: Åfsedt från sjelswa inredningen, fom ide tilltalar acnom fin skönhet, tager Smerge-Norge fig förträffligt ut. Man sår intrycket af ett stort och lrastigt land med widsträckta och grundliga hjelpåällor. J maftinafdelningen faller hwad Swerge angår den wackra jernppramiden i ögonen, oc) Norge, fom i det hela har gjort serdeles mycket mid detta tillfälle representeras af en stor trofg, sammansatt of åtskilliga saker, fom wisa detta lands utwecklade fiskeri. Metallerna och de talrika sabrilater, fom äro frams kallade af dessa, spela i det hela en mia: tig rol i nämnda länders utställning, och de saler, fom t. ex. silfwerwerket i Kongs bera har utställt, tilldraga sig mycken upp: märlsamhet. Bland dessa finnes jordens största silfwerlristall, och den fer wisst icke tor ut. Jntet samlar dock till den grad iffådare fom den samling af ypperliga nationaldrägter som wisas: de talrita och tonstnärligt ordnade grupper af bönder af bäda lönen och i alla åldrar, som äro uppställda i en sorts nischer längs åt hela fdelningen midtemot Danmarks. Hwad om serskildt gör dessa wällyckade grupper å bemärkta, är utom de egendomliga drägterna tillika det beundranswärda sätt, hwarpå sjelswa figurerna äro utförda. Hufwud och händer äro sä konstnärligt sormate och kolorerade, att man måste 0 myckef unna far att icke hljifma narrad