Norrländska Korrespondenten – 23 april 1867, sida 1

wara rårligt, att få till sågandes med berådt mod ådraga fig hela Nordens fiendskap? Om ide före utbrottet af ett krig den artitel i Pragerfreden, fom bes rör Slesvia, på ett ärligt lätt utföres, är det ej allenast möjligt och sannolikt, utan äfwen få port fom säkert, att Swerige, Norge och Danmark skulle, understörta af en fransk flotta, med wertligt berserker raseri falla oss i ryggen. Till Kölnifde Zeitung skrifwes från Paris, att rustningarna sortfara, te per: mitterade inkallas, på östra gränsen hos pad betydlig krigsmateriel. Lavalette har afrest till Luxemburg. Nerrreutsche allaemeine Zeituna, påstär, att för närwarande inga diplomas tista underhandlingar pågå mellan Preusfen vc Frankrike. Luxemburgska frå gan är suspenterad. Prenssen. J Slecvig hållas för närwarande euppbörligt s t. fontroll-förfamfinaar, till hwilka det wärnepligtiga manskapet instämmes för att aflägga fan-eden till konungen af Preussen; men en stor del af manskapet har wägrat afläaga eten. Cålunta telegraferades från Flensburg den 6 d:s: Från Flensburas amt ins siällte fig 110 lanttwärnsmän, fom hade wägrat aflägga eden; 5 uteblefwo, 109 öflate i ran eren, 1 wägrare och blir instucken bland trupperna. Från Kolring telegraferates samma tag: Större preusds siska infaonteri-patruller mer skarpa par troner hasma besatt gränsen föratt hin dra reservmanskapet att gå öfwer på tanska området; man wäntar raaligen en stor rozzia efter vem, Och deck hår nate3 nyligen af Bismarck öppet på nord: tysla ritsragen de ransk sinnare med den erinran, att om re ej wille bli proud fare, ftote tet dem fritt att före 1870 öfwerflytta til Danmark! — Hamburger Corresp berättar, att ve mecklenburaska kår-befälhafwarne mottagit fonfiventielt meddelande om möjligen förestående mor: biliserings åtgärrer. Franlrike. La Presse offentliaaör en arress från innewånarne i Luxemburg till konungen uf Holland, hwari de begåra annerion med Frankrike. — ÅKjton-monilören yttvar: Regerinaens förklarina till lagstiftande församlingen rörande Luxemburg bare för ändamäl att lugna allmänheten med hänsyn till af tirningarna wanställta saftiska sörhällanren. Frankrike skall weta att förena national -wärdiahetens fordringar med sitt intresse och rättmätina hofsamhets tänslor. — Lafstiftande fåren har wägrat tillstånd til interpels lationernas framställande rörande den utlänrska politiken. — Lafstiftande kårens förslag om en ränta af 25,000 francs åt Lamartine är af statsräret förändradt till ett tapital af 500,000 francs, hwaraf skalren under fin lifstid uppbär räntan och fom efter hans röd tillfaller bang arjwingar. Alla nödiga mött ech stea wid tagas för att mobilisera artilleriet; hästar upptöpas till betydligt antal. Ynasta res serdoklassen (omkr 40,000 man) har blijf. wit inkallad till den 1 Maj innemarande år, i stället för till den 1 Janis ari 1868. England. På en interpellation i underhuset ren 3 tenned rörande Tornado-offären fmwas rave lerd Stanley att kabinettet i Matrid ännu ej beswarat den sednaste ens gelska noten. (Affären gäller en af den spansta tustbewakningen gjord seqvester på engelska fartygen Tornado och Queen Victoria, hwilka återfordrats såsom olags ligt tagna i beslag) — Gladftone har modifierat sitt amendement emot reform billen, emedan många of det liberala partiets medlemmar wägrat att unders tödja det. — Den stora nöden bland de sysslolösa arbetarne i öjtra relen af Lon con bar föranlert reesa fattige till en tararfah bomanity.ifian 2.