Norrländska Korrespondenten – 23 april 1867, sida 1

Article Image
v Utrikcs. Danmark. Åtstilliga arbeten för arsenalen hafwa uppdragits åt ven enskilda industrien. Den fomite som bilrat fia i Köpens hamn, med anlerning af ven internationella sångsesten i Paris, har upplöst fia, emetan få ringa intresse wisat fia för jafen, hwaran ret är sannolikt att Dans mark ide alls blir wid festen reprejuns teratt. General-komiteen i Paris hade nppaifwit säsom wiltkor för Danmarks deltagande att minst 150 sångare skulle infinna sig. Storfursten thronföljaren af Ryssland med gemål ämnar i Maj månad begifva fig till Köpenhamn på kejjerliga ång: haften Stanvart. — J söndags olej en murare i Ultum lättad för slagsmäl och införd till Veile. På aftonen fanas hans hustru och twenne barn, fommans bundna med rep, drunknate i Ulvum å. Tystland. Det börjar fe tystrare ut än någons fin i den politiska werlden, och framtiven wisar fig få melnhöjt och åsktiger, att det torte wara på titen för hwarje folt, fom mill bewara sin sjeljständighet, att anstränga hwarje nerv, för att sätta lig i werkligt och tryggante förfmargtilständ. Härtt drabbar answaret vem, sem försumma detta och i tanklös siesta i stället drömma om tet tusenåriga ris fets gyllene dagar. J ren luxemburgska frågan heter det nu wisserligen från Haag, att den hol: änsska regeringen officielt unverrättat Preussen om, att Luxemburgs förjäljs ning till Frankrike icke egt rum och att en ej heller skall vet utan Preussens amtycke. — Detta är tock hwad man visste förut. Holland har appgssjort af: ären med Frankrike, men öfwerlåtit åt etta att öfwerendkomma med Preussen om fästningen Luxemburgs utrymmante. Det är ju helt naturligt att affären ej an dessjförinnan officielt förklaras afjord. Denna upplysning är säledes is ide egnad att minska vet hotande i tällningen. På intet sätt lugnante är ven ryska )ressens hotande språk mot Turkiet. Så t. ex. säger den officiella ÅJournal e S:t Petersbourg uti en artitel: Då Turkiet fåg, att England iofttog en lif: iltig hållning, förkastade det makternas åd, fastän ve, genom att uppträra ge nensamt, ädagalagt fina eegennyttiga sfsigter. Turkiet för bära answaret för )wad framtiven fon medjöra. Det fins tes gränser der blindheten ej längre an anföras fom ursäkt nos QRöln. Beit. synes srukta Österrike, å samma gång det ej blundar för Prcusz ens temligen isolerare ställnina i Här: varande stunr, sägande bl. a.: vStulle vet förr eller senare komma ill ett fris med Frankrike, funna wi, indrigast sagdt, knappast rätna på Österikes biståänc. J Jtalien bar Preussen yss fett fin bästa wän, Ricafsoli, utträra iv embetet, och man tillägger ten nya niniftgren en franskwänlig betyretfe. Stulle det unter dessa omfränvigheter

23 april 1867, sida 1

Thumbnail