i dessa dagar blifwit utfärdad, hwari bestämmes den rang, kamrarnes talmän och letamöter ega. Enligt denna förs fattning skall första kammarens talman ba rang näst efter yngsta excellensen, andra kammarens talman näst efter yngs sia statsråret och första tammarens Iles damöter på rangens wägnar stå ijemns bredd med öfwerstar. Andra fomma: rens letamöter ha ide, fåfom sårana, erhållit någon rang. — Småsaker på den stora werldsr expositionen. Härom skrifwer en forres spontrent från Paris till Aftonbladet: En tunnbinrare i Brctagne slickar ett linieskepp, en fregatt, en torvett, en brigg och en kanonbät, en hel eskader, liganns re till ontars utanför Gibraltar. Unberwerlet bestär deri, att sleppen och fästningen icke taga större rum än en 2 öreeslant. Steppeskrofwen äro af en tjugofemterels törebärstärna och tackel och tåg of harstran. Fäjmningen är, lit: fom originalet huggen i en tlippa. Sam: me man stickar en ung elegant herre, åkande i en wagn, jom ör förjpänd med en häst — alltjammans inneslutet i en half förebärstärna. Hästen oc) ven ätanve äro sturna i alabaner; wagnen är aj olika materialier. Det hela är ett mir kreskopistt tensiwerk. i — Den andra telegraflinien från Qelfingfors öfwer Tornea, ajsedd för direlt telegrafering på Swerige, är nu färdig. — Från Mosswa strifwer en verpär des bojatt Swenst till en af fina bes tanta i Christianstar följanre anieckning, som man aujer skall läsas med glärje äfwen af teuna tirninge publit: Ryfland untergär unter fin ärle monarts letning en så storartad omffapeljeprocess, att intet lants historia tan uppe wisa maten. Aominiftrationen, tagflipe ningen, unterwisninge wäsenret, med ett ord: alla brancher uppijfran och nevät, genomgå den grundligaste reform. Den religiösa föregår tylt, men ide tejto: mindre mägtigt. Detta toeloesala selk bar hittille legat i barbariets och rörens stugga, men nu går morgonstjernan upp äjwen här. — Er falsk poliskommisarie. En ftrifware wid namn Carl A. Etberg i Stod: holm har uppträdt sasom polistommisfarie, dömt åtstillige mjöltmagafing-föreftånderffor till boter för brifiande rättigheter ete. Han har för fina bedrifter fjetf blifwit domd till 8 månaders sangelse. Märtliga försökt att äterkalla lifwet. Flere sransta tätare hafwa på den fenas lte tiven experimenterat med röra warels sers ätertallante til lif och terigenom astartommit resultat, fom gränja till det audeles otroliga. Det är isynnerhet Gustawe Lebon i fin afhandling de la mort apparante od) en professor wid den medicinska fakulteten i Paris, Bulpian, i ett för nägra månarer setan ute gifwet arbete om nerfsystemet. hwilta såsom wetenskapliga fatta framsslällt de mest förwånanre päåstäenden i denna riftning. En parisisk journalist berättar, att han personligen wäntt fig till den förstnämnre för att staffa fia wisshet rerom, och i hans närwaro företog Lebon följanre erperis menter. Han dränkte en kanin i ett stort fat med watten, så att genom ett stetostop bekräftates att kaninens hjerta upphört att flå, instack seran en lång nål i djur rets bröst och gjorte några setunder rere efter en inskärning på hwarrera fivan af tess hals, hwari han anbragte ytter: ändarna af twå genom en elettrisk appar vat i förbintelse fatta metallträdar, hwarpå ban lät en mellan inftrumentet: sekunters förlopp hö ve återwändande lif fia efter band allt n kaninen drog häftigt snart äter på benen Han höga derpä flinga hufwudet of I ferenten frågade, or uppwäcka tenna till intet war lättare. logen Brown Saqus wiesa elementer af blorctärlen, äteruppt hwilka lifwet förfr ätergifwa lif och me hufwur, och han ku ätergijwa lif ät den Det första wertstäl hundens hals anbrir fom genom kautschuke bindelse med en stor med ett swagt fär, flöto en agitator e hwarefter han skrufn wäntare. Efter någ rörde vet afhuggna nen, ansigtsmusklerr rörde sig, ögenlocken fäste upprepade gån warande med ett ängest och smärta. Detta erperiment, skulle äfven funna ut get menniskobufwud. på samma sätt tun medwetante. Det icke tunna tala, m man gjorte tet, skul merelst läpparnes och uttryck samt sål allt hwad ret tänte. Der är allreles fan pästående, som Bulp ofwan omtalade skrij Derejt — säger skapens ryrkare wille renhetsrön på hufw gen, skulle han blifm sterartatt och sasane stulle tunna återgifn hjernans funktioner; och anfists-mujftlerna ve rörelser, fom h kallas genom re lire hwilka hjernan är h — Mexiko har, beräfningar, seran å sidenter, 7 riktatorer presitent och en gen merdeltal eu ny herr månad. Maximilian dessa regenter haft fina händer. Meni tacka Napoleon den litäriska understöd. Om arbetare Bland nutirens i lade associationsidee ste. Denna irg, fom mansluta större mar förenare ansträngnin nående af gemensami nom summan af me tomma en werkan, få egen kraftansträngnit ma, har mängrubbl terna för mensklighe och utwedling. Det tigt att fe den storar weckling denna its u knappt mer än 50 å Den bar stort up beslägtade folks oc I