murs skala. Minneslista för Jordbrukare i April 1867. Sid of slöfwer och gräsfrö. Dev na såtr, då den slall ske i Döftjär, mår ste förcltagas tir igt, helst innan kälen nätt ur jorren, i en wäl luckrar, Aaörse lov, djuprifard, tallblandad jord, mer hwarfen för högt eller för sankt läge, och bwilsen, såwitt möjligt, är slyt dat för re nordliga stermarne. Fröet mäste was ra fullt utbiitart, of föregående års skörd, och bör alltid profwas Länger man ett rälnart antal forn i en sfer, hwilken upphettas öfwer ljuslågan, så swälla te fröbara kornens areddar och spränga skalen. Det bör såo tjockt, helst i twå repriser. En aed blandning för och jertc är: 15 skålp rörllöfwer, 10 stålp. alsike och 15 skålp timotej, pr tunnland. Åann en såna alöm ej att så tidigt! Förrröjs förren tills åkern bunnit terka, få går man miste om ten bästa musten, hwilfen är få nörwåndig för fröens gronina, och om torkan blir ihällande, få borttwinar tet på ten hårs ra lerskorpan lingante fröet, innan dat hunnit fatta rot. Utkörnina of rilesjord, ifall vifninpen, fom fig bortt, blifwit werkställt på hösten, blir om wåren, sedan tälen fått ur, tet första jertbruls-arbetet och ster bäst me? mullskopan. Wattensåror rensas mer omsorga, att intet watien blifwer flå. nte på fälten. Böner, ärter och swarthafra böra fås i obenna månad, moretfrö bör sås då jerten blir få torr att ren fullfomliat reter fia. För att påftvura anroningen fon man stöpa fröet 24 timmar i watten och derefter blanta ret med futtia sand, låtande blantningen stå tillress aredtarne ntwäxo. Jorden bör wara gödslad och viupeplöjd redon föregäente böst. Jaran triluarne upplägaas bör sorten öfwersäs mer 2 centner fur foss forfyrad falt eller guano blanrad med omkrina ett halft centuer finstött fot. salt, hwilket nyare rön wisat wara fär: teles nyttiat på jord, fom håller wärtnäring i eupplöst tillstånd. Lösa stenar plockas af klöfwersälten, få snart de blifvit lecsete af tönärret. Täckriknina bör börjas få fort sle fan, Görselwattnet börjar nu fommai flyt: ning, men låt de: ej bortrinna; ty fem ihåg att urinen efter en fö är wärd minst 40 rov om året. Mätta tomposten eller görselhögen rermed. Sort har en stor lraft att insupa te götante dmnena. Föt tina kreatur wäl, men slösa ej med soter CErjarenbeten bar lärt of, att ett wisst förhänante måste iakttagas emellan qwäjwebattiga oh qwäfwefria näringsämnen, samt huru stor massa torr substans i föran som är növwändia för att tjuren skola bäst betala ret på dem anwänra forret. Huru forere ratiener siosa sammansätsas fan feg af Arrhenii sandtbrnks -praktika andra tes len, deruti retta wiatiga ämne i ett bi bang afhandtas. Utan kännetom härom, fon man da fier förlust genom att oförnuftiat anwänta krajtforer. Skegefård och plantering bör merte ställas, sä snart filen sått ur jorden. Omar och en jordegare, fom säner fir älsta fin torfwa, borde wisa fin kärlaf genom att bekläta ren med trär, påal: la ställen rer intet bättre fan wäxa. föwariehenda. Hwern mar dör ftörfte drinkaren? Hör du fade hr Å läromdagen till br )). mår män 3. är bestämdt en stor fyllt fund. — ÖHuru få? — do, då han härom awällen befölte mig, sedan jag gått till hwila, urdrack han allt mitt natt: brännwin. — En Wienertidning berättar, att I fet af en elegant släbb, 25 års gammal mon blifvit nopsiskadt ur Donan. i när