Norrländska Korrespondenten – 15 mars 1867, sida 3

mansatt af f. d storvisirer (AK, Fuasd, Riza, Kyprisli m. fl.) är benägen att göra stora koncessioner, eller rättare sagdi att uppsylla 1839 oc 1856 äre löften. En turlist tidning i Konstantinopel förklarade, att regeringen sjelf stulle taga initiativet till en lösning af ten orientalifta frågan genom att intalla en nationalförsamling, vd) denna sista plan tydes gillas af tar larne, i synnerhet emedan de derigenom hoppas få sitt dåliga finanswäsende något ordnadt. Regeringens wälwilja skall äfs wen sträcka fig till kandioterna; de äro ins bjudna att frida underhandlare till Kon: stantinopel, och man lofwar dem allt möj ligt, utom inkorporeringen i Grelland, som de önffa, och en sjelfftändig författning under en friften ftåthållare (liffom ön Samos), hwiltet Frankrite rekommenderar; som stäl anföres, att sultanen icke lan ställa muhamedanerna på ön under en tristen. Nationalförsamlingen på Kandia har afslagit sultanens anbud. Denne för ler nu skaffa fig fred på andra håll. Han har återtallat de nya palagorna i Thesfar lien och Epirus. Blockhufen på gränsen mot Montenegro äro demolerade, och tvups perna dragna från gränsen, och detta lilla land har således nu en lila oberocnde ftällning fom före nederlagen år 1862. Ju mäniens furste har för fort tid sedan fått rättighet att flå mynt, att stista en orden, och att upprätta fonfulater i Turliet (Til som en utländsk stat). Landet stördar alltfå fördelar af den fara, fom botar dess läns herre. Fursten af Serbien söker äswen bereda fig fördelar, oc) wäpnar sitt folt. Häftar, bakladdningsgewär och frut inför pas i stora partier, studenterna hemlallas från utlandet oh underwisas i I frigares yrtet för att kunna anställas fom office vare, och wid en stor fest för officerarne tar fursten hällit ett tal, hwari han yttras de, att landet intog första platsen Oland de turfiffa länderna, och att han skulle fullborda befrielseweriet. Ånnu äro ryktena motsägande, om sultanen skall giwa efter eller ej; än heter det, att han icke mill unymma Belgrad, än att han ämnar de melera alfa fästningarne. Hwad Gretland angår, hwilket misjere ligen ide längre är något greliskt lydland, men likwäl intager ungefär famma frällning till Turtiet fem Rumänien och Scerbien, emedan det önstar befria och annet tera de södra delarne af Turtict, få wisa fig här många tecken till missnöje med grannen och en innerlig lust att upptaga en strid mot honom. Då minifteren Ko monduros war bildad, uttalade den genast wid årets början i sitt program, att Grek land ide mar siuld till upproret, men lif wäl ide lunde wara lilgiltigt i denna sak; att armecn mar för liten för att förswara landet, och att nya lån och slatter woro nödwändiga, emedan skattkammaren mar tom. Dessa uttranden mottogos med bis fall i nationalsörsamlingen och af folket. Oh alla derefter förctagna åtgärder gå i samma riktning. Tre generalbesäl äro upprättade i gränslandet; en mängd mas pen och skodon äro beställda; lagsörslag äro framlagda och antagna om armcens och flottans ökande; underhandlare äro af sända till Serbien, Rumänien och Montes negro för att öfwerenslomma om ett ges mensamt uppträdande, oh utomordentliga gesandter ha aigått till ftormafternas hof, för att framställa förhållandena, såsom de uppfattas å grefiff fiva. Konungens resa har blifwit uppskjnten, kanske inställd, ehura den äfwen hade politiska skäl, oh ehuru han bl. a. stulle söla fig en brud; men man ansåg hans närwaro wara wigtigare. Oh likwål wann regeringen Frankriles förtroende, få att franska regeringen, hmwils — -—A—-—