Norrländska Korrespondenten – 12 mars 1867, sida 3

Article Image
wår förnämsta modernäring, emedan fler talet af landets bebyggare derpå hafwa fin utkomst, men den utgör rerföre icke Sweriges förnämsta ritedom. FKtimatiffa förhållanden förorsaka i allmänhet klena skörrar med bör brukningskostnad, hwiltet, i förenina med längwäga frakt till exporthamn, gor att blott Skåne samt en mindre rel af Öjters och Wes frergötbland utan swåriahet funna ut härra täflan med ryska Öfterfjöprovins serna, Prenssen ech Danmark, under den tid af året, fom förgår innan Nordamerika och Swarta hafsländerna hunnit fylla werldsmarknaden. Det öfriga Swe rige bar förut haft och kommer att hafwa fin bästa marknad inom wåra bergslager. Men går den inhemslka bergs hantteringen under, återstår blott för jordbrutaren att försöka på merfrämarts naden täfla med af naturen mer gyYns nade Linder, tills han, trött of lönlös möda, söter bröd i främmande land, Swenska jernhandteringen har en gång stått främst på hela jorden, wåra filfwers och koppargrufwor hafwa äfwen räktnats ibland de bästa i Europa. Det är bergshaurteringen, fom lemnat wåra förfäder medel att uppehålla ändlösa uts läntsla lkrig och gifwit Sweriges röst inom den europeiska areopagen mer wiat än något annat lants af samma folks mängr. Men denna tid är längeseran förbi. Annu stå i wåra bergslager outtömliga grufwor såsom magasiner fyllda med ten ritaste oc) ärlaste malm, metan i andra velar of landet oerhörda fogar nästan wärtelöfa ruttna ner och foltet gär och swältar af brist på arbete. Ännu ega wi i wåra talrika wattenfall en kraft, fom, ensam ten, skulle i företagsamma händer skapa industri och wälmäga. Ännu hafwa wåra beraslager armar till malmbrytning till hela Englands jerntillwerkning, och nästan hela vet öfriga Swerige för tolning af bränslet, fom ätgår till smäitning oj denna malm. Ej heller felas oss den iuntelligene, jom all jernförädling fordrar ech ytterligare öfwar. Men wi sakna genom bergslagerna och förbi de större malmfälten jernwägar att billigt och i stor stala fratta malmen till kolen, tackjernet till smedjan och det efter stundens behof utsmirta jeruet till exporthamnen att söka förmänligaste marknad. Andra länder hafwa byggt jernbanor till sina grufwor och åtta folk hafwa redan une danträngt of från herersplatsen. Bessemer fabritationen gör nu stål samt godt jern äfwen af dåliga malmer, och tenna metod, som eljest framför andra gymnar en billig förädling met träkol af wåra molmer, sktall snart gifwa nårestöten åt Sweriges jernhandtering, såwira vi ej dessförinnan lärt beatta wärt eget bä sta. Man fall numera få swårt att förs neka mår industri förmågan att förse os med inhemst jermwägd-matericl, och vi funna derför hoppas, att nästan hela seruwägslånet skall komma lantet till zeto, och sålunda lätta bördan af te of er, fom träfwas af omtankan för wär vibet och sjelfstänrighet. När jernwägarne förenat wåra grufvor, stogar och wattenfall, behöfwer ej ängre fruktan för arbetslöshet drifwa wensk man i landsflykt, äfäwen om mår unvarande befolkning mångdubblas. Minneslista för blomsterodlare

12 mars 1867, sida 3

Thumbnail