Norrländska Korrespondenten – 1 mars 1867, sida 3

aflöna pre r, men som s lägga fig iwyrfrod och kläder, gå ndag kostar ljus för 50 58 öre be: onst, bil: konsten att i wiss hands sätt: N. N:s bod ra? — frå ffålpuntet aret. hr N. N. nlagta i ett nar fonvos , ej fynners oc förans person, att om ljusen Man an: finnes nu, ler 14 ort n bär ljus n anmärte ittelse derden, som ådant mife acksam för om. Men ör det han ns om att an varar för 50 öre. sig nöja, fina ljus r stalpund, närmaste id sörtjust och främst jen ej foms inga flera, iga ljujen is funder, bare töpe enna wara e tro sig h dessutom ej tomma ningar, så ägtad med (Förp.) aren Björk J. Anledz miskt obe lar hustru funnos i veffillingsde stadgar; 7,458,855 16 specier om inlems släder och ier, medan pital till: sende fem it på Året, 24 ur rä: planerna f wargar. Edo. du fel sål. da: En alldeles utomordentlig händelse tilldrog sig sistlidne fredagsnatt på den luxemburgska jernwägslinien. Ett qodståg med oxar och får hade afgått på wan lig tid. Det war stark snöyra, och tåget hade redan i grannskapet af Morbihan haft mycken swårighet att tomma fram. Mellan Libranort oc Poix föll snön få tätt, att den hotade att slacka elden uns der pannan. Man maste fioppa tåget, och en kreaturswattare stickades till Poix för att begära hjelp. Jernmwägsbetjeningen och tullbetjenten Dobs höllo på att undanrödja den snö, fom fanns på fofomotivet, då de fingo höra ett starkt tjut. De wände sig om och fågo gniftrande ö gon några alnar ifrån fig. Det kunde ide wara något twifwel om hwad det war — det war nemligen wargar, fom lockats dit af lukten of ircaturen. De woro fem till antalet od) sutto i en half: civtel på lur. Situationen mar betäntlig. Om man undantager eldrakor och skoflar, hade de belägrade inga wapen och kunde ide wänta hjelp förr än allraförst om tre timmar. Hwad skulle de taga sig till? Eldaren lät ångan utströmma och ånghwisslan pipa i hopp om att derigenom strämma odjuren, men allt war få sängt. Man beslöt då att retivera till den stängda packwagnen. Lofomotivföraven gick först, tullbetjenten efterst, fonduttören och eldaren i midten. De smögo fig längs efter tåget, på något afftånd åt följde af de hungrige wargarna. Då de utan hinder uppnått packwagnen, stego de tre förstnämnda upp i densamma; Dobe war redan på fotsteget, då en af wargarna sprang upp på honom och flet fförten af hans regnrock. Detta war signalen till ett anfall, som omedelbart derefter wertställdes af alla wargarna. Det blef traftigt tillbataslaget; en af wargarna fick af en eldrata ett sådant flag i hufwudet, att han störtade omtull för att aldrig mera resa fig; wagnsdörren blef igendragen, och de fyra anfallne befunno sig i säterhet i sitt improviserade blockhkus. Under några minuter rådde nu den djupaste tystnad, men snart afbröts den af sreaturens rå mande, hwilla i sin försfräckelse tumlade om hwarandra medan deras wagnar med wildt raseri angrepos af wargarna. Denna förfärliga scen, som räckte öswer twå timmar, föreföll de inspärrade såsom en hel ewighet och upphörde ide förrän den bortslickade treaturswaktaren återkom med tjugo arbetare för att bana wäg för tåget. Efter en timmas arbete funde tåget åter sattas i gång och medförde nu äfweu den dödade wargen. Hwarlen orarne eller fåren hade åttommits af wargarna, men de wagnar, i hwilka de befunno fig, buro tillrädligt wittnesbörd om med hwillen glupskhet de bliswit anfallna. Det torde för framtiden blifwa nödigt att bewäpna den jernwägsbetjening, fom under wintermånaderna åtföljer boskapstransporterna genom Ardennerna. Sundswalls tullkammares ärsberättelse för år 1866. Staten Sundswall, hwars foltnums mer enl. filt upprättade mantalslängd uppgår till 4,802 personer, ittar förnäm ligast hanvel med ffogsprovukter samt mindre partier jern. Oaktart wirkets nertryckta priser och flera andra mifs gynnande förhållanden, fortfar dock ut: förseln af träwaror att årligen tilltaga och sistlidet års skeppning wisar fig ber tytligt större än något föregående är. 3 öfrige grenar af handeln fynes ingen anmärkningowärd förändring ha egt rum. Inom staden och dess närmaste grannskÖna fAÖa c(:11:2: 2 Uf. LS ningar, fom förtjena att omnämnas, nemligen: 1 klockgjuteri, 1 manufafturwerk, 1 jerngjuteri, 8 jernbruk med 3 masugnar, 1 glasbruk, 1 pappersbruk, 9 ångsågar, 1 fritz och bresilje-qwarn, 1 krutbrut, 1 ölbryggeri och 3 ffeppår warf. Distriktets handelsfletta utgjortes mid ärets slut af 19 skepp, 15 briggar, 4 skonertar, 4 slupar och 8 ånabåtar eller jammanlagdt 50 fartyg om 4,491,66 nys läster. Under året nybyggdes 5 fartyg om 511 nyläster, och på stadens warf äro för närwarande 6 större fartyg under nybyggnad. Från utrites orter ha till ristriktet ankommit 662 fartyg om 64,666,91 NYläster (år 1865 utgjorde ankomna fartyg 589 om 55,739,96 nyläster), deraf 47 swenska, 463 norska, 28 finska, 24 preussiska, 45 dansta, 34 mecklenburgska, 17 holläntska, 14 engelsta, 21 franska, 1 slesv. holsteinskt och 1 amerikanskt. Största delen af ressa ha warit barlas state och endast få af dem ha medfört 28 finffa, 34 preussiska, 13 danska, 54 mecklenburgska, 18 holländska, 23 engelffa, 22 franska, 1 slesvholsteinstt och 1 amerikanskt. J afseende på reftinationgorten hafwa dessa fartyg afgått till: Norge 1, Fivland och Ryssland 16, Dans mark 29, Mectenbura 1, Sksvis: Hol ltein 16, Libeck 24, Holland 127, Belgien 7, England 405, Frankrike 155, Spanien 14, Jtalien 1, Portugal 2, Cap 2, Algier 6, Australien 5. Den med dessa fartyg werkställda utförsel har bestått af: år 1866. Stångjern centn. 34,010. Bräder och plankor kbft 6,765,331. Plankstump af högst 6 fots längd wärde ror 32,940. Bjelkar och sparrar öfwer 6,6 tum fbft 6,779,791. Bjeltar och sparrar derunder ft. 23,108. Zimmer, öfwer 8,3 tums diameter tu . 154912. Spiror, öfwer 14 fot last. långa 1,131. De förnämsta warorna fom från ut Bandstakar, båtshaterikes orter införts utgjorde under skaft m. m. 10,662. år 1866. år 1865. Ärträd 7,693. Arrak skälp. 16,119. 29,929. Wed famn. 100. Konjak 2,172. 8,578. år 1865. Rumm — 9,927. Stängjern centn. 25,860. Sprit af fåd 1,620. 7,673, Bräder och plankor — toft 6, 132,860. Win på fat 43,320. 59,397. Plantftump af högst . på but. k:or 559. 476. 6 fots längd wärde ror 23,732. Sirup stalp. 123,199. 73,828. Bjeltar oc) sparrar Salt tbjt 39,065. 75,812. öfwer 6,6 tum kbjt 5,991,981. Stenkol . 74,140. 78,200. Bjeltar och sparrar JFotogen skalp. 9,750. 9,589. derunder it. 24,122. Kött centn. 404. 826. Timmer, öfwer 8,3 Fläsk 392. 745. tums riameter 79, 196. Smör 704. 767. Spiror, öfwer 14 fot Spanmål, råg kbft 30,385. 11,125. långa 171. forn ,, 2,205. 21,120. Bansstakar, bätsha. eMjöl af råg centn. 7,089. 5,128. staft m. m. 1,219. . af hwete 2.825. 4744, Ärträd 6,374. Dessutom ha från andra städers nes Wed famn. 397. derlag bliswit till härwarande nederlag öfwerflyttade nerannämnde waror: Arrak skålp. 6,260. Konjaf 1,100. Win på fat 7,144. . på buteljer k:or 3117, Koffe ffålp. 93,350. Soder 13. 150. Russin 3,493. Tågwirke 30,277. Från inrikes orter äro med förpassning hitkomne 133 fartyg om 4,789,34 nyläster och utan Jörpassning 105 fartyg om 3,545,78Enyläster, medförande bhufwursakligen följanre: Arrak skålp. 9,750. Konjak 23,589. Bränwin k:or 219,356. Win 6,377. Dito skälp. 58,667. Kaffe 357,406, Socker, raffinad 71,488. Sirup 52.180. Spanmål, råg kbft 9,339. forn w — 50,935. malt vv 4,141. Mjöl, hwete centn. 3,945. v forn 2,361. n våg 2,840 Tackjern , 26,965. Jernmalm 38,189. Den spanmål och det mjöl, som i större partier hitförts med förpassningsfria ångbåtar, är till mängden etänrt och ej upptagen i ofwanstående summor. Till utrikes orter ha från ristriktet afgätt 811 fartyg om 74,410,90 nyläster (år 1865 afgingo 679 om 61,573,16 nysr Till inrikes orter äro afgångne med förpassning 47 fartyg om 1,552,85 nyläs ster och utan förpassning 67 fartyg om 968,00 nyläster, hufwudsatligen medjör vande: Bränwin l:or 5,571. Konjak skälp. 4,221. Kaffe 7,317. Sirup v -30,654. Fönsterglas -36,600. Krossglas -80,000. Bräder kbft 6,178. Salt 7,153. Uppbörden, jemnförd med ve 2:ne fede naste ärens, har belupit sig till: år 1864. Tullmedel 88,953: 34. Neverlags-afgift 114: 61. Lastpenningar 41, 650: 78. Fyr och båf-afpift 63,177: 48. Summa 193,596: 21. år 1865. Tullmedel 71,901: 37. Nederlags-:afgift 282: 00. Lastpenningar 52,268: 81. BFyre och bak:afgift 76,791: 73. Summa 201,243: 91. år 1866. Tullmedel 56,951: 01. Nererlags-afgift 93: 70. Lastpenningar 66,416: 29. Fyr och båk-afgift 90,678: 95. Summa 214,172: 95. Distriktets hamnar och intopp äro af bästa beskaffenhet och tillgängliga för fartyg af hwad storlek som helst. J hwad mon re olifa s. k uthamnarne lastninga teckning Svart: Klampenl 27, Stör 72, Filla 13, Ortw lund 2. Ett stadg som ej Om en innebära wara ett folket, så samlinger la fullt f mindre m påwertan, samma, a rad på Pe lingen bi fom i Ne beflut af antagas f som wi n något int rande illa kejserliga ras på pe der man få de obet relsen låt gå ver fo ärhundrat och def or ordningen egde, den sammanw. lunte af I relsen, nä folkombud ha folket nebär en skarewälde sedan det lärer släp antaget. att re ide erfarenhet gång när som i wå måste nu åtminstone moklesswä detsamma men för a het Mat stadgande, af Regerin alla afgift jat, skola under hwo af rilsens En såda församling lioner sex tyckes, om räcklig för att inblan uppröra C på egen Di nat än de börande ill tationen; a genom en justitiestate deles detse gång beslu med nära swenska fol och det får wälja omi