Norrländska Korrespondenten – 19 februari 1867, sida 4

4(1 LIA lIlÖUÅCtin re LÄSA SY heat OS ningen, hwartill gjorts en pod början, men ret wore för vet förfta en stor orättwisa och för det vet andra innebure vet fin egen tillrättawisning; ty då skulle jamma befolkning liksom i Norge lif: wa wärre utblottad än den är och lem: na landet. Att det ide är grundffote terna, utan penninge-förhållanden, fom orsakat en stor del af jordbrukarnes eller jordegarnes undergång och tlanrte egendomarnes prisfall, bewisas äfwen derigenom att andra egendomar, såsom stadsegentomar och brukdegenromar, åf wen fallit i pris och andra näringar, såsom brutsnäringar och fabriker, råtat i lägerwall. Dessa äro dels icke tryckta af grundskatter, dels ice beroende af pris fet på landtbrukets alster eller för fam ma mer eller mindre lyckliga förhållans den, det mill säga god afkastning och höga priser, utan twärtom ju billigare jordbrukets alster ju förmånligare för dessa, och i starsegendomarnas fallande wärte, åtminstone i Stockholm, har ej minstad afkastning fin orsak; ty hyrorna äro desamma, om ej högre. Det kan således ide wara gruntdskatterna, fora tunnat orsaka denna allmänna rubbning, tet mäste wara en på all rörelse, allt wärde lika werkande orsak. Denna orz sak är rubbningen i penninge-förhållanbena. Denna rubbning har orsakats genom penningens stigande i förhållande till andra wärren; detta har åjtadfommits på twänne sätt, dels genom brift på rörelse kapital i landet, dels genom att höja penningewärdet i och för fig sjelf genom att göra dess afkastning obe . roende af förr warande lagbeftämmel: fer. Penningbristen har orsakats genom ven höga utomorrteuntliga beskattningen, som för en enda sak bränwinet steg till öfwer tio millioner riksdaler årligen; tegfa penningar hafwa dragits ur rö relsen, dels till räntor för utländska tån, tels för i utlandet köpt jerniwägdgods, med mera. Penningebristen be: tingare de stora wårorna af räntans frigifwande. När man lössläppte denna mordengel, fi, i stället för att wit taga alla möjliga försigtighetsmått mot dess sörhärjningar, lemnade man, påwerkad af penninge: och löntagare-intregfet, alla rörrar öppna för honom, lät de enffilta bankerna utgifwa sedlar, ströp den alls männa lånerörelsen från riksbanken, hinz drade hypothefg-föreningarna att utgif ma obligationer, då man i stället bordt lemnet dem rätt att utgifwa sedlar, öfade embetsmännens löner och skatterna och få widare. Undren då icke, att dens na mortengel dräpte landets förstförde, jorrbruket och bergsbruket, undren icke öfwer att, äfwen om han binres, I ide funnen sätta lif i de röva, ve förstörda enenromg-eaarneg affärer, dessa epgens domsegare, fom handlat och arbetat i hopp på att vet allmännas fördel skulle afses och ej man ffulle tillåta fig för penningemännens fördel och påwerkan att begå ett alt wälständs mord. Fram: bären icke på fäderneslandets altare får dana fmulgråts-rötoffer såsom förflas ger, att allt är afhulpet genom upphäfwande af gruntskatterna, de skola bort: föras af winden, af det wafnande all männa omdömets, den påtagliga fans ningens förfaftelfe. Penningeförhållandena böra ändras, statsutgifterna böra nedfättad ide med de par millioner, hmwars till arundskatterna stiga, utan med alla de höga bewillningar, fom kastats på landet, de enskilta banternas fevelutgif: ningsrätt skall bort eller sättas i fame band med lantets förtel och icke blott wara en rått att ockra på det allmänna, wi böra begagna wår egen och icke ut ländningens dyrköpta kretit för att skaffa tillgångar till penninge förlägenhetens afhjelpande, wi böra utgifwa ritggäldsserlar för utförande af wåra jermwäpgföretag och anlita alla tillgångar och utwägar inom landet för att skaffa rös retfe-tapital, hypothetg-föreningarna bös ra utgifwa sedlar och wi böra genom lag för ränta och genom rörelsekapitals anskaffante komma penningen att återgå till fsamma wärre, fom den egde före den fria räntans kungörande, före dens ne mordengels lössläppande, som gjorre penningemännen till millionärer, men dräpte de idoges och wertsammes wäl: stånd och bortsopare deras tillgångar såsom stormwinden ett moln; ty de hate numera intet mera wärde än en fols glänst guldsky. Wi böra slutligen lem na jortstyckningen fri od) obegränsad. Will man sedan kapitalisera grundjtatterna, nå wäl! Vid Fru Prostinnan