Norrländska Korrespondenten – 13 november 1866, sida 3

n I I den största bland flera dussin, att ide säga hundratals andra byggnader, fom om de stodo ensamma skulle tilldraga fia uppmärtsamhet för sin storlek, elegans eller originalitet; den blir endast hwad Peterskyrkan är i Rom jemte de 360 mindre kyrkorna. Marsfältet blir en stor marknadsgplats med willor och pavils jonger i stället sör butiker. Redan nu förslår knappt en eftermiddag, om man skall binna kasta en blick på allt fom här förtjenar att ses. Fältet är indeladt i lotter, och hwarje land, som deltager i utställningen, — d. w. s. i det närmaste alla werldens länder — får sin bestämda lott. Mars har rymt fältet och lemnar platå för Mercurius, Minerva och Mur jerna. — MNifgdagamanna-walen. Halmftads bladet yttrar följande, hwari wi instämma: Det är ide utan en wiss förargelte, man i wissa tidningar läser klagomäl öfwer de nu gjorda rilsdagsmanna-walen, ifynnerhet öfwer dem till första kammaren. Man tyder att för många adelsmän fommit in mid riksdagen, och hwad skäl har man wäl att wara missnöjd härmed? Har ide I vidderffapet och adeln mid förra rifsdas gen wisat fig förtjena landets förtroende? Man harmas öfwer att landshöfdingar och andra män med förtroende-fyflor blifmit walda. Har man wäl någon rätt härtill? Kan ide en person mara fjelfständig och rättstaffens, ehuru han blifwit hedrad med regeringens förtroende? Wi sågo wid förra riksdagen åtskilliga adelsmän med förtroende-fyglor wara motftånz dare till det nya reprefentations-förflaget, och wi fe äfwen, att de, det oaktadt, än: nn innehafwa samma förtroende. Omar före ffulle de då ide fortfarande funna wara sjelfständige? Det är orätt att på: stå det landstingen icke walt efter bästa förmåga. Utgången af walen har wisat, att adelns farhågor för ett bondregemente woro ogrundade, wi wilja hoppas att de nu walda riksdagsmännen skola wisa, att de här påpekade klagomålen äro oberättis gade. Hwarför skall man klaga i otid, hwarför fe spöken midt på ljusa dagen? Slulle de nu malda riksdagsmännen wisa fig wara owärdiga eller ide wuxna rifs dagsmannasfallet, då tan skäl finnas för llagan men ice förr. — Amerilkanska tidningen Hemtandet berättar, att delegationerna i Jllinois och Missouri hafwa hos amerilanska regerins gen anhållit att general Stålbrand måtte utnämnas till amerikansk minister i Smwez rige. Ör S. mar före fin utwandring under-officer wid Wendes artilleri-rege mente. — Meteorologers answarighet. Att wara meteorolog i Irland fan ofta stå en dyrt. En tidning i Dublin omtalar, att en arrendator nyligen wäckt process mot lord Portalington, hwars meteorologiska observationer noga följas i Irland. Landtz mannen will, att domstolen skall döma lorden att betala wärdet för hans Höftacs kar, fom blifwit förstörda af regnet, emez dan klaganden ej brytt sig om att köra in dem utan förlitat fig på lordens ob: servationer, fom lofwat wackert mäder för en lång tid. — Fahlerantziana. Wid något officiz elt tal under en biskopsvisitation i Köping, hwars innewånare af okändt skäl erhållit wedernamnet qvifar, lärer Fahlcrantz hållit en straffpredilan öfwer texten: 3 hafwen rotat eder tillsamman och edert tal är grymt. — Rymd. Arrendatorn af den i Kroz nobergs län belägna egendomen Stenäs, baron Armfelt, har afwikit till Amerika, efterlemnande skulder till belopp af 80,000 rdr. Om dermed i sammanhang stående försalskningsbrott glunkas äfwen. Arms felts afwikande bringar flera aktningswärda och wälmående familjer till tiggarstafwen. — Wådaskott. En sjnårig pys i Karls hamn har lekt med laddadt gewär och derwid ihjälskjutit en fyraåring.