Norrländska Korrespondenten – 13 november 1866, sida 3

högst 10 ror för herre och 2 ror för fruntimmer, nevfättes, då ett större an: tal medlemmar ingå i sällskapet. — Hästslagtning. Wartofta härads hushållsgille i Westergöthland har wid tagit en åtgärd, fom wisat fia werksam för utrotandet af fördomen hos allmogen mot hästslagtning och förtärande af hästkött. Gillet har nemligen utfästat en belöning af 10 riksdaler riksmynt för hwar och en husfader. fom slagtar en häst och anwänder den till föra dels för egen familj och rels till försäljning i form af stekar etc., hwarom intyg från trowärdiga grannar erfordras. Förlitet år skedde första utdelningen af dessa 0elöningar, derwid ej mera ån 10 perfor: ner anmälde fia till desammas erhållande. J år deremot uttelades mind aillets fammanträdre i Slättäng ej min: dre än 37 belöningar. — Norrköpings wattenledning. J MNorrE Tion:r läses: I wattenledninasfrågan förljudes, att öfwerstlöjtnant Lejonankar inkommit med ett foftnarsför-. flag, fom skulle gå ut på en foftnarssumma emellan 7 och 800,000 rdr, eller mer än dubbelt det belopp, fom staden har att påräkna för anläggningen. — Tändnålskanon. Från Paris be: rättar en korrespondent till Kölnische Zeitung, att franska friagminifteren är ifrigt sysselsatt med frågan om tändnålskanoner, en ny uppfinniug af herr von Dreyse. Man ämnar tillsätta en tomite för att undersöka denna den nyaste förbättringen i artilleriwapnet, — Fanatismen och sparbanlerua. Man läser i Blekingsposten: DÅ hughållningssällskapet i Blekinge län ide sparat hwars ten möda eller uppoffring, för att rea: lisera den wackre tanken om sparbankers inrättande inom kommunerna å landet, är vet med största harm och förtrytelse man bör, huru wissa fomhällgutwedlin: glens fiender uppbjuda alla fina krafter, för att metarbeta såwäl dessa fom an: dra nyttiga inrättningar inom de för: samlingar dit deras olyckliga werffamhet blifwit utsträckt. — Sålunda fiugo wi sednast söndagen den 14 Okt. erfara huru kyrkoherden Flyborg i Fridlefstad (fom ide annars plägar uppläfa de all: männa kungörelserna) bland dessa npp: sött ett af ordförauden utfärdadt tillkännagifwande, att insättningar eftor flu: tad gudstjenst samma dag af frarban: kens ombud blefwo emottagna. Efter uppläsandet häraf uppmanade förfoher: den församlingen på det allwarligaste, att afhålla fia ifrån ett få fyndigt göromål, som att på denna dag till fparhanksstyrelsen aflemna fina små befpa: ringar; tilläagande ott han järskildt wille afhälla styrelsen från att sramdeles med dessa göromål taga någon befattning, och hwarföre någon insättning den dagen ide egde rum. Den fom känner för: hållandena på landet inser wäl hwarthän en få skef uppfattning af fommu nens angelägenheter skall leda, ty att de personer fom hafwa I a 2 mil tilljpar: bantens kontor icke funna eller wilja för: spilla en hel söckendag för att få insätta 25 a 50 öre i weckan, är ju helt natur: liat, hwarföre heller iugen insättning göres, och sålunda sparbanken genom en enda persons tillgöranden måste förfalla. — Samme prestman skulle, enligt des rättelse i en annan tidning, ha sökt i sin förfamling införa en flagg bolcenfur, i det åtskilliga böcker, isynnerhet i naturkunnighet, blifwit af honom för: bjudna, med hwilken följd nämuer ej tidningen. — Werldsntställningen 1867. Från Paris skrifwes til Times: Anstalterna för den stora utställningen på Marsfiältet äro wisserligen knappt mer än till hälften fullbordade, men redan nu går ide besökaren derifrån utan ett mäktigt intryck. De förra stora utställningarna i Paris, London och tysta bufwudstärer ende bufwursakligen rum inom wäggarna 2— OQ.. rr aAa CU