Norrländska Korrespondenten – 2 oktober 1866, sida 3

— — — MM — — Dilgllgd asladare. Walen till Sweriges nya reprefentation äro nu i det närmaste afslutade. För andra kammaren återstå wäl ännu Åtffilliga platser att besätta, men för den första blott en enda. Göteborgs stad har nemligen ide ännu werkställt sitt wal. Möjligt är också att, till följd af afsägelser, ett och annat omwal ännu fan komma att ega rum i de landsting, fom sednast uffett fina ombud i första kammaren, men det ligger i naturen af denna kammares sammansättning, att partiella förändringar inom densamma oupphörligt komma att ega rum. Den första uppsättningens karakter är dock redan bestämdt gifwen. Härmed afse wi dock ingalunda denna kammares ställning till några wissa dar af första kammarens medlemmar äro icke så allmänt kända i det offentliga lifwet, gens brännande frågor; ty ganska många att någon gruppering af dem med hän-) feende till speciella frågor fan ega rum. Åcke heller tilltro mi of att bland dem att t. ex. hänföra en del till kategorien konservativa, andra till kategorien liberala. Detta kan också wara temligen onödigt, då ett så ofantligt öfwerwägande antal af vårt lands innewånare är att räkna till det lugna framåtskridandets wänner, att det knappa st torde wara möjligt attframställa en ur samfälda wal utgången förfame lina, der de icke äfwenledes sfola befinnas utgöra flertalet. Slutligen lärer det först blifwaerfarenheten förbehålletatt wisa i hwad mån denna kammarc elleren störreeller mins dre del af densamma kan komma att till de wigtiga anslagsfrågorna intaga en an: nan ställning än den ur de mindre fommunernas wal utgångna andra kammaren. Men så mycket är dock redan fulltoms ligt klart, att denna kammares fammans fättning blifmit juft fådan, fom den nya rifsdagsordningens författare åsyftat och fom kunde förutses af hwarje reformwän som tog i moget öfwerwägande såwäl de clementer, fom förefunnos i wårt land för bildande af en öfre kammare, fom rit dagsordningens föreskrifter om walsätt och walbarhetsqvalifilationer. Wi framhöllo räckligt aristokratisk karatter. Detta har också slagit in. Wi drista påstå, att wårt swenska riddarhus icke någonsin inneslutit en så aristokratisk församling, som första kammaren, sådan den nu finnes fammans satt. Men wi äro förwissade, att medan den aristokrati, fom herrskade på ridddarariftokrati, ffall deremot den första fam maren efter all anledning komma att oms fattas af landets tillit och förtroende, emedan den är intelligensens, erfarenhetens och den medborgerliga förtjenstens ariftokrati. Och sjelfwa sättet för kammarens bildande skall Härtill mättigt bidraga. Wäl möta oss många af dessa klingande namn, som skulle ha representerat ett ärftligt pärskap, om ett sådant hade ifrågakommit och många högt uppsatta funttionärer, som skulle ha kommit i åtanka, om det förde hållits konungamakten att utse större eller mindre antal af en öfre fammares mede lemmar; men det är den mäsentliga skilnaden, att de här intaga sina platser på grund af walmäns förtroende, icke till följd af bördens slump eller konungens nåd. Följden af denna olilhet i ursprung mellan den swensla öfre kammaren och de flesta andra staters öfwerhus eller pår: tamrar är, att första kammaren hos oss ofelbart kommer att i wärt representativa system utöfwa ett ganska stort moraliskst inflytande och ide blott enligt grundlagens bofstaf, utan äfwen i werlligheten, erhälla lila behörighet och myndighet fom den an dra kammaren. Wårt representativa fu stem kommer att i detta afscende skilja fig från åtskilliga andra staters, fom är bnadt göra någon allmän partiindelning, genom städse under reformstriden, att detta malsätt oc dessa walbarhetsqvalifilationer in neburo tillfyllestgörande garantier för, att den första kammaren skulle erhålla en tillzhuset, esomoftast ådrog sig hat och agg af follet, derföre att den utgjorde bördens