werwallar bör isynnerhet stor noggraun: het anwändas. J allmänhet wore att tillräda att denna plöjning werkställdes till ett djup af 8 a 9 tum, men, då i allmänhet härtill saknas tillräckligt starka dragare och tjenliga plogar, är det bäst att plöja wallen med 2 efter hwarandra gående plogar, hwarwid den första tager en fyratumsskifwa och den andra plogen uppwänder återstoden; en arbetare, som följer första plogen och trampar ned plogtiltan i den djupa fåran, är af stor nytta. Denna metod är ifynnerhet att rekommendera, om potatis följer efter klöfwerwallen, hwilket wisat sig lemna godt resultat, äfwen utan gödsel, hwarigenom potatisen blifwer af bättre bes! ffaffenbet. I Rofwor böra upptagas i slutet af må naden. De funna wäl under gynnsamma omständigheter tilltaga i storlek äfwen unter November månad, men fwå righeterna wid en senare skörd uppwäga wida den ringa winsten. Kålen aftoppas genast, på fältet, tätt intill roten, belst i detsamma rofworna upptagas, så att den blir jemnt spridd. Om ren til, låtes ligga i högar och få nedplöjes, före orsaka dessa genom kålen starkare göras lade ställen en ojemn gröda och ligasäd. Kålen af rofwor är ett dåligt kreatursfoder; af kålrötter är den bättre, men; wi tro knappt att det lönar mödan ber på nedlägga mycket arbete. Om ten skall förwaras till wintern torde dess bes; redning till surkål wara ändamålsenlig. Pi ett torrt ställe gräfwes en grop, uti hwilken kålen wäl tilltrampas, hwarefter den betäckes med ett temligen tjockt jordlager, helst af lera, hwarwid intttages att alla sprickor, som småningom uppstå, omsorgsfullt tilltäppas, så att luften fullständigt utestänges, hwarpå framgången af företaget beror. Påfam: ma fått funna äfwen rofworna förwar ras, hwarwid iakttages att de skäras i skifwor och förwaras på förenämnda sätt, hwarigenom deras hållbarhet skall på ett framstående sätt förbättrad. Hwita rofr wor, som äro afsedda till utfodring före jul, behöfwa icke förwaras på annat sätt än uti stora obetäckta högar. Om till: gång finnes på halm, ffadar doc icke att dermed gifwa dem en någorlunda stark betäckning. Gula rofwor och kalrötter, fom äro afsedda till utfodring under winz terns lopp, förwaras bäst utt grafwar. Dessa göras 4 a 5 alnar breda och rofz worna uppstaplas få högt de wilja lig: aa, hwarefter de genast erhålla en halmbetäckning, hwarigenom de skyddas för lindriga froster, som wid denna årstid ofta inträffa. Om tillgång finnes på ris eller gärtsle, är fördelaktigt att der: med bilda en roste under halmen. Före winterns inbrott böra högarne dessutom erhålla en stark jordbetäckning, sä att de fullständigt skyddas för wintern. Man lemnar wanligen öfwersta kammen utan jordbetäckning, tilldess wintern synes wilja börja på fullt allwar, då äfwen denna del af högen betäckes. Härmed winnes, att i händelse af mild höst wärmen i högen icke blifwer för stark. Kreaturen fordra wid denna tid en omsorgsfull mård, emedan de äro myc: fet utsatta för att taga skada genom den kallare wäderleken och genom att betena blifwa knappa. Man bör ide försumma att gifwa dem godt foder inne om nät: terna. Detta gäller isynnerhet dragare och kor. De förra äro ide allenast ut: fatta för den falla wäderlelen od) det Elena betet, utan måste dertill förrätta det tyngsta arbete. Gif dem en ritlig utfodring, så förrätta de med raskhet och traft sitt arbete och plogkarlen skall då icke wara rädd för att låta plogen gå en eller annan tum djupare, hwillet i en kommande skörd rikligen skall betala dragarnes extrafoder. J afsecnde på korna är det ytterst swårt att bibehålla vem i rik mjölkning, hwilket åter är nördwändigt, om man ide skall nörgas afstå från denna inkomstkälla till efter nästa