Fåsom karakterististt för tillstäåndet i de tyska småstaterna anföres, att bhertis gen af Medtenburg-Strelib, fom uppställer en förbundå-fontingent af 800 man eller en bataljon infanteri, omsider den 10 Augusti — eller då freden war få godt fom afslutad — anmält för preugs fiffa regeringen att hans arme nu war mobiliferad och färdig att rycka i fält. Det fom wållat mest beswär och bryderi har warit anskaffandet af 800 mög stärmar, hwarigenom armeens utrustning blifwit fördröjd i tre weckor. Jfall de hade haft de reglementerade mög: ärmarne, skulle de hafwa kunnat del: taga i Mainarmeens fälttåg i Bäijern. Hela österritista flottan har, med un dantag af det mycket skadade linieskeppet mQaifer, den 11 dennes inträffat på Triefts redd. Amiral Tegethoff befinner fig ombord på ångfartyget Greif. De franffa bladen fortfara uti fin po lemik mot Preussen och fordra, att allmän omröstning skall ega rum uti de eröfrade länderna. J allmänhet wisar sig dessutom fiendtlighet i Frankrike mot Preussen. Som Darmstadtska regeringen ej antagit preussiska wilkoren, hafwa preussisla trupper besatt städerna Darmstadt, Offenbach, Dieburg och Gerau. Landets befolkning önskar hellre att upptagas i det nordtyska, än det sydtyska förbundet. Afmwen hertiginnan af Nassau har blifwit uppsagd att flytta från sin hufwudstad, litsom förut drottningen af Hannover. Debatterna i preussiska reprefentant: kammaren den 23 dennes erbjöd föga intresse, emedan man på förhand förenat fig om Bonins och Stavenhagens förslag. Det förnämsta war att då de polska med: lemmarne stödjande fig på den uppmuns tran preussarne gifmwit nationalitets-fträfwanderna i Böhmen, Mähren och Un gern, uttryckte fina förhoppningar om fort: fatt nationel tillwaro, snäste Bismard dem och förklarade, att det i landet ej fanns någon polsk nationalitet, emedan alla woro preussare, samt att protflama: tioner från kommenderande generaler ej borde förblandas med regeringshandlingar. Frankrike. J anledning af Napoleonsdagen har kejsar Napoleon benådat 1,527 ftraff-fåns gar i bagnos samt i straffkolonierna på Corsica och i Cayenne antingen helt och hållet, eller med förändring eller med minskning af deras straff. Från Frankrike skrifwes i öfrigt, att en del transportfartyg utrustas i Cher bourg, för att från Mexico afhemta en del af de franska trupperna. Spanien. Om tillståndet i detta olyckliga land skrifwer en korrespondent: Sedvan Here dinand VII:s och inqvisitionens tid har ej en sådan skräck och dödstystnad rådt i Spanien fom nu. O Donnells liberala despotism har framkallat Narvaezs ab: soluta despotism. Ala liberala tidnin: gar äro undertryckta och några förenin: gar få ej mera ega rum. De offentliga lokalerna stängas fl. 10 om aftonen (en förskräcklig lag i Spanien, der, på grund