)tttit:t. Noteran fluneS har tpisserltlgen,, ehuru hon retan är på aftagande. Man hör mycket sällan talas om henne, och, hwad bättre är, man har want sig att betratta henne fom en annan sjutdom, mot hwilten man tar fina förfigtighetd-. målt, men for hwilken man als icke hyser någon blind sträck. Den förän: bring i allmänna täntesättet, fom i detta hänseende inträtt på ve senaste 10 åren, är i sanning en aj de allra märlwärdigaste: Det är sallan upplysningen wunnit en på en gång få grundmlig och få haflig Jeger öfwer Jördomen och tortsyntheten med förskräckelsen till fin bundeförwandt. Ar 1853 lefde wi ännu midt inne i mer teltiten: Deu ena kommunen spärrate fig mot den antra, främmante fartyg! behandlades nära nog som fienter och trag af ömklig feghet och den gräeligaste egoism hörte ingalunda till fälfynthe terna. Huru förändratt är deremot ej allt nu. Om spärrningar hör man nu ej det minsta, och tall någon ännu stulle hysa sympatier verjör, wagar han ej yttra ett ord derom uf fruttan att ute j sätta fig för almänt åtlöje och intigna-j tion. Heter cerjör åt ven tidens press, som med så mycken ojförskräckthet och traft förde upptysningens talan och bland hwars främsta tämpar i denna ädla fat Pehr Erik Swerbom länge skall tacksamt minnas. — Preussisla tändnälsgewärcts nyp: finnare, hr v. Dreyse i Sommerca, lär ver hafwa ertjudit tonungen af Preusjen att inom tort ställa till hans jörfogande en kanon, af hwilken man inom! artilleriet fan wänta samma framgång, som tändnalegewäret wid infanteriet wunnit. Tillika tonstruerar han nu ett nytt tändnålsgewär, som är helt och hållet af jern, men tre stälpund lättare än det nuwarande. — En mot skott styddande rod. Man har tnappt jatt erjarenhet om den stora effetten af fommarladdninggoc) tändnålsgewär, förrän en uppfinnare upp: träder med något, fom fan neutralisera def; wertan. Xe Rord omtatar ett nyligen skert försöt med ett slags nyupp-. funnen lätt rod, fom är ogencmtränge lig för musköteld. Uppfinnaren är en mr Charles Bernard, fom härmed under de sednast förflutna weckorna wäckt en särveles sensation. Enligt Le Nord an ställdes försötet den 8 dennes i belgista vTir National, i närwaro af mr Dailly, president, och ett stort antal skyttar. Experimentet företogs med en favalleris tarbin, larvad med 33 grammer krut och en foniff fula. Karbinen, efter att hafwa blifwit försökt och justerad, placerades å ett statif och rittades rätt på mr Ber: narts bröst, fom ställde fig sjelf i ffottlinien på 100 meters afstånd. Derefter tog ban af fig rocken och wisade att emellan hans bara bröst och rocken ej fanns något annat än hane sljorta och wäst. Derpå tog han åter på fig rocken, fom räckte ända ned til marten, och betäckte hufwutet med en stålhjelm, hwarpå ffottet affyrades. De åstådande blejwo hör galtnaen Jörwänate att fe mr Bernard stappla och falla till marten. Cyctigt: wis hare han enraft gjort ett falskt steg och stupat omkull, tå han skulle upptaga kulan, som träffat honom a wenstra fir dan af bröstet. Kulan, fom neutraliferades emot tyget, hade fallit till hang fot, och ban fom springande mot äftådarne för att wisa ten. Enär mr Ber: nard ej tagit ut patent på fin uppfinning, wägrade han bestämdt att låta un: dersöka rocken, fom wisat ett få märke wärdigt resultat. Kulan syntes hafwa helt litet förändrat sin form, men hade å dess spets märke eller aftryck af tyget. Uppfinnaren erbjöd sig att wilja förnya experimentet; men efter ett sadant refultat, förklarade de närwarande ett nytt experiment wara onötiat. Man färer latt rocken lärer wäga ganska obetydligt. — Garibaldi hos de fårade. Från (Catta mid (Sardasjän hbom. t na YI EAAA