holmstidning anledning till följande res flexioner, hwari mi instämma: Af all den erfarenhet, man hittills i krig inhemtat rörande monitorerna och deras bestyckning, framgar obestrirligt att de, för att ega något nämnbart wår: de böra wara försedra med få grofwa kanoner, fom funna presteras, grofwa ide till länåd och tyngd, såsom wåra ajutna småpjeser äro, utan till kalibern, samt smirda, hwilket gör godsets öfmerdrifna tyngd och tjocklek öfwerflödiga. Monitorns ids är, eller dess konstruktion går ut på att den skall kunna strida på så nära håll som möjligt, och det är då fom be tunga projektilerna, afskjutna från 15: a 20-tumg8 kanoner, funna göra en förfärlig werkan. Ett ordentligt panfarfartyg fan deremot skratta åt Finfpongdkanonerna. Wi betlaga att regeringen icke salunda uppfattat denna fak, hwils fen erkänts af såwäl monitorerna upp: finnare fom af de farthag-befälhafiware, hwilka fört tylifa fartyg ielven. Detta mifiörbållande ombord på Thordön mellan fartygets och kanonernae beffaf: fenhet fan dock lyckligtwis lätt afhjelpas och wi förmoda att detta också med det första blir fallet. De med Finspona kontraherade kanonleveranserna tunna då i stället anwändas till att förse wåra kanonbåtar med ett för vem jemföreljes wis ganska fmårt artilleri.