Norrländska Korrespondenten – 24 juli 1866, sida 3

eller ajslag. J sistnämnda fall tan frågan ide sörr, än en tid af 5 år derefter förflutit, ånyo upptagas. Beslutas åter förändringen, träder den i kraft mid der wal, fom näst etor eu månad från iungöretjens utfärdande mträffar, och gäller för en nd af minst 5 är; ywarester beslui om dess upphörande tan på lita sätt, som om dess inför rande, lattas. Wid de omedelbara walen alguwas rösterna särstildt för hwarje kommun, imör tommunalmämmas ordsörunde, magistrat eller sor stad särsuldtaulijatt styrelje; och stola för köstnas sammanräknande och fullmakis utförs dande at den, som de jlesta rösterna erhållit, was protofollen imjändas, Jör tommunerna å landet till domhaswanden od) för fäder med egen juriddiktion till magistraten i den stad, jöm fiörsta folkmängden eger. 3 17 6 beter det: Wid såwäl eleftorsfom riksdagsmannawal tilkkommer hwarje röstande en röst. Den, fom derwid erhållit de flestes röster, ware lagligen wald och slilje lotten emellan dem, som erhallit lika vöjtetal. Wid dessa mal ssola till efterrättelse tjena de sör kommunerna gällande röstlängder, som böra innehälla an:edring om dem hwilka enligt Y 14 walrätt ulfonmmer.7 Den 14 Ä lyder: Walrätt tibkommer inom den kommun, der ban bosatt är, en hwar i kommunens abmänna angelägenheter röstberättigad man, hwilken amingen eger, ellder med stadgad åborätt innehafwer sast egendom på landet eler i fiad till ett rare ringswärde, aj minst ett tusen rdr eller för lör tid eller för minst sem år arrenderar jordbrufsfas stighet tillj:axeringswärde, ej undersugande fer uten rdr, eller oc erlägger till staten bewillning för en till minst åtta hundra riksdaler uppskattad årlig inlomst. Slutligen heter det i 19 8: Till sedamöter i anora kammaren kunna en daft wäljas män, som uppnått 23 års ålder, samt enligt 14 S, ega oc) minst ett år näst före walet egt walrätt inom den kommun eller någon af de kommuner, Jör hwilka de wåljas. Af hwad rikstagsordningen sålunta bestämmer, utgår ganska tyrligt, att walsättet faun, efter kommunernas eget bepröfwande och beslut, antingen blifwa medelbart, genom elettorer: på landet inför domhafwanden samt inom flutgwalkrets, bestäende af twå eller flere städer, inför magistraten i den stad, jom eger den talrikaste befolkning, eller omedelbart, vå walen ste inom hwarje fär: stid tommun: på landet inför tommunalstämmans ortförande och i städerna inför magistrat eller för firad med jär! ffurvt tillsatt styrelse. Frågan om hwiltetrera walsättet kan wara det förtelaktigaste, torde man tunna hänföra under följande punkter, som utgöra hufwurdragen i hwarje särskilrt walsätt. I Det medelbara walsättet eger på lan ret häften för fig. Det toncentrerar i nägra få personer — nemligen i eletto. rerna — kommunens beslutande rätt. J allmänhet torre ret funna aflöpa lugnt och nägorlunda samstämmigt, hwarjemte ret innebär en wiss garanti terför, att de utferre alltid wid waltillfället inställa sin. Men i samma mån, fom det länger i ett såtals händer en tillfällig större betyrelje, beröfwas det stora flertalet densamma. Antager manm att elettorerne äro wäl walte, upplyste, partifrie, so sterlänmtstt tänkande män, innebär detta walsätt mycket gort. Wid sjelfwa ritsdagsmannawalet bör man i sårant fall alltid tunna hoppas, att de i tänslan