Norrländska Korrespondenten – 26 juni 1866, sida 3

Article Image
FYR PJIIITGTIIC P—PDÖCGMI VW AUT gust med sina gemåler närwarande. Europa och kriget. (Ur Norrlandsposten). Europa befinner sig för närvarande i samma febertillstånd, som patienten timman före operationen, eller krigaren aftonen före den afgörande slagtningen. I dag stå trenne af Europas stormakter rustade mot hvarandra ända till tänderua. I morgon redan sker kanske sammandrabbningen. Allas bliekar vända sig med oro och väntan mot Tyskland, Europas medelpunkt. Der synas stridens åskor samla sig och vår verldsdels öden närmast komma att afgöras. Och i sanning! den strid, som stundar, gäller icke blott Venetien och Slesvig—Holstein. Nej, den gäller hela Tyskland. Men Tyskland är Europas medelpunkt och hjerta. Striden kommer derför att sträcka sina verkningar öfver hela Europa. Minst kan striden för oss Skandinaver vara likgiltig. Vi behöfva väl ej, kan det tyckas, slipa våra svärd och feja våra vapen för att bereda oss till ett aktivt deltagande i striden; men våra ögon skola följa den och vårt intresse skall den rycka till sig. Ty tvenne af de stormakter, som synas komma att spela en vigtig rol i det stundande storartade dramat, Ryssland och Preussen, äro Skandinaviens grannar. Huru kriget skall omgestalta förhållandena i dessa länder, måste vara för oss och vår framtid af vigt. Förnekas kan alltså ej att vi hafva ett intresse med uti de förvecklingar, som nu hota Europas fastland, om vi än för närvarande äro upptagna af de fredligaste tankar. benna framställning torde derföre förtjena att tagas i betraktande. Intresserar man sig för ett föremål, söker man att lära känna detsamma, att skaffa sig någon kunskap derom. Att i denna fråga söka belysa hvad som om möjligt kan begripas, korteligen, att, så vidt ske kan, utreda orsaken till de förevarande förvecklingarne, desammus ändamål och blifvande resultat, är vårt syftemål. Italiens fordran på Venetien och Österrikes vägran att till Italien afstå detsamma, samt en påstådd ömsesidig kränkning af det efter Slesvig och Holsteins eröfring emellan Österrike och Preussen afslutade fördraget i Gastein — gaf, såsom bekant, närmast anledning till rubbandet af vänskapen emellan nämnde 3ne makter. — En hetssträfvandnt i Italien samt rivaliteten mellan Tysklands stormakter var åter orsaken till att tvist om ifrågavarande länder kunde uppkomma I Skandinavien har man i allmänhet velat vältra på Preussen ensamt skulden till dessa tvistigheter. Öfverallt här har man hört ropas: ned med

26 juni 1866, sida 3

Thumbnail