Norrländska Korrespondenten – 19 juni 1866, sida 2

UItrikcs. Tyskland och Jtalien. Hwad beträffar de andre makternas stälning, antages Frankrike wara mest benäget för Jtalien och Preussen. IMa: polion, den ontgrundlige, har dock hittils aldrig låtit leta fig af någon tånslosam bet utom i affende på påfwedömet och lär wäl ej komma att göra det nu mer, än förut. Frankrikes fördel har han noga wårdat sia om och lär wäl fortfarande göra det. Officiösa parisertidningar gifwa allt emellanåt tilltänna, att Frankrike ktommer att uppträda werksamt, så fort det finner rätta ögonblicket wara inne, och att de i detta fall tala sanning, lärer ej betwiflas. Ryssland anses i början af twisten hafwa statt på Preussens sida, men skall nu genom ta tejjarens fy: sters, wärtembergska drottninaen Olgas frites fira hafwa blifwit bragt på Å— fer: rites fiva. Dess blickar äro för öfrigt hufwussakligen rigtade emot Rumänien ec) Turkiet, hwadan det wäl ej lärer taga någon del den stundande striden. England anses gynna Jtaliens afsigter på Venetien, men motsätta fig Preussens förstoringoplaner. Det torde dock blott tomma att sända objervationseffa drar till Östersjön, Nordsjön och Arris atiska hafet, medan de franska objerdva: tionshärarne wid Rhein och Alperna ver: emot kanske snart nog komma att taga del i leken. Preussens konung lärer sjelf perfons ligen komma att anföra fin hufwudarme Det är ej första gången han är fält, ty redan 1849 anförde han den 30,00C man starka preussiska avme, fom under: tryckte vet badiska upproret och förfling rade de sammanrafsade och illa anförda insurgenthoparne. Han öfwerlemnade dock det förnämsta arbetet åt underbefälhaf