Norrländska Korrespondenten – 15 maj 1866, sida 2

Utrikes. Danmark. ö Det danska bondeståndet befriades i Maj månad för 100 år sedan från flifegenffapen. En fest kommer nu i ianledning der af, att firas den 28 dennes å Klampens borgs badanstalt i Dyrehaven. J spetsen för festbestyrelsen stå excellensen Hall och B. Christensen. Tyskland. Ånnu en armelår har blifwit fatt på krigsfot. Mot Bismarck, som promenerade unter den Vinden, blefwo twå skott med en re volver aflossade bakifrån af den bekante i London wistande republikanaren Karl Blinds 22-årige fon. Bismarck fattade tag i honom och kämpade med honom, men han fid tillfälle att ännu aflossa trenne skott, fom genomborrade Bismarcks kläder, men lemnade honom sjelf oskadd. Den unge Blind har tagit lifwet af sig med en pennknif. England och Ryssland ha i sista stund wäckt fråga om en kongress. Österrike hade ide heller något deremot, men wille: att distussionen om den venetianska frå gan skulle uteslutas. Frankrike betedde fig slugast. Det förklarade fig i allmänhet instämma i tanken, men förbehöll fig alla makternas samtycke, hwilket war detsamma som ett indirekt afslag. Kongrefförslaget kommer tydligen för sent, och kongressen skulle också swårligen funna garantera freden. De permitterade hannoveranfla soldaterna äro inkallade, hwarigenom 20 infanteri-bataljoner ökas hwardera från 132 till 560 man. Fördrag med Preussen säges ställa landets stridskrafter till Preussens förfogande (?) Wiirtembergs arme mobiliseras delwis. De preussiska bladen förklara fig af par triotism upphöra att widare berätta om de preussiska rustningarnes omfattning. Sistlidne Tisdags afton gafs utanför Bismarcks hotell en serenad, derwid 2000 personer woro tillstädes. Bismarck höll tal till foltet. Frankrike. J sitt swar på mairens i Auxerre Helsningstal yttrade kejsaren, enligt Monitö ren, till sluts: Edert departement (Yonne) wet att jag hatar 1815 års fördrag, hwilka man ännu i dag mill göra till den enda grundwalen för den utländska politisen. Belgien. Minifteren ämnar föreslå kammaren att öka effeltiva armeen till 80,000 man. Jtalien. Prins Humbert konstituerar i Neapel fomitger mot bourbonska och klerikala försök under kriget. Ett kungligt dekret påbjuder bildandet af en friwillig får om 20 bataljoner un: der Garibaldis befäl. De frimwilliga ffynA Simon UNasa till honam undon aamla